Advertisement Upgrade to remove ads

Astma är en obstruktiv lungsjukdom, vilket innebär att luftflödet i luftvägarna förhindras. Sjukdomen karakteriseras av attacker med svårigheter att andas, medan tillståndet mellan dessa attacker kännetecknas av normal lungfunktion.

Beskriv kortfattat vad som karakteriserar astma!

Expirationen (utandningen)

Vilken del av respirationen försvåras framförallt av astma?

Sjukdomen innebär en kronisk inflammation i luftvägarna samtidigt som den glatta muskulaturen kring bronkerna lättare reagerar på stimuli. Detta gör att bronkerna blir hyperreaktiva. De attackvisa symptomen uppstår p.g.a. bronkokonstriktion, slemhinnesvullnad och ökad mängd slem.

Varför uppstår denna reversibla luftvägsobstruktionen vid astma?

Cirka 10 %

Hur stor del av befolkningen i västvärlden lider av astma?

En omedelbar fas
En sen fas

Astma-anfallen kan delas upp i två faser, vilka?

Allergen (allergisk astma)
Rök
Damm
Dofter
Kyla
Fysisk ansträngning
Infektion

Ge exempel på faktorer som kan utlösa en astma-attack!

Luftrörsvidgande läkemedel
Inflammationsdämpande läkemedel

Två huvudgrupper av preparat används för behandling av astma idag, vilka?

FALSKT (Sjukdomen har ofta sin debut i unga år)

SANT eller FALSKT?
Astma är en obstruktiv lungsjukdom som ofta debuterar i vuxen ålder.

Uppstår efter cirka 0-3 timmar.

Inflammatoriska celler, t.ex. mast celler, frisätter olika spasmogener; leukotriener, histamin och prostaglandiner. Parallellt med detta frisätts kemotaktiska ämnen, d.v.s. substanser som lockar till sig fler inflammatoriska celler, t.ex. eosinofiler och mononukleära celler som bäddar för den sena fasen. Man ser även ökad frisättning av immunmediatorer såsom IL-4, IL-5, IL-13, Macrophage Inflammartory Protein 1-alpha och TNF-alpha.

Resultatet av dessa molekylära processer blir en akut luftvägsförträngning och andningssvårigheter.

Beskriv den omedelbara fasen; dess duration, molekylära mekanismer och symptom.

Uppstår efter cirka 4-8 timmar.

Th2-celler är särskilt viktiga. Aktiverade eosinofiler (som via kemotaxis attraherades till luftrören i den omedelbara fasen) frisätter cysteinylleukotriener (CysLT1/CysLT2), IL-3, IL-5 och IL-8. Exempel på andra mediatorer som bidrar till inflammationen är NO, adenosin och neuropeptider.

Resultatet blir en massiv inflammatorisk reaktion med kraftig slemhinnesvullnad/ödem och slembildning samt ytterligare bronkokonstriktion.

Beskriv den sena fasen; dess duration, molekylära mekanismer och symptom.

Beta-2-agonister
Antikolinergika
Metylxantiner

Vilka typer av luftrörsvidgande läkemedel används vid behandling av astma?

Glukokortikoider (steroider)
Leukotrienantagonister
Natriumkromoglikat
Anti-IgE-antikroppar

Vilka typer av inflammationsdämpande läkemedel används vid behandling av astma?

Adrenalin

Vilken var den första beta-agonisten som användes vid behandling av astma?

Adrenalin aktiverar även beta-1-receptorn och alfareceptorer, vilket gör att risken är stor för biverkningar som hjärtklappning och blodtrycksstegring

Vad finns där för nackdelar med adrenalinbehandling vid astma?

Selektiva beta-2-receptor-agonister

Utifrån denna problematik som uppstår med adrenalinbehandling utvecklades en annan typ av läkemedel, vilken?

Kortverkande och långverkande

Beta-2-agonisterna delas in i två klasser, vilka?

Beta-2-agonister stimulerar beta-2-receptorer på den glatta muskulaturen omkring bronkerna. Då beta-2-agonisten binder till sin receptor, en G-proteinkopplad receptor, leder detta till att cAMP ökar och att kalcium minskar intracellulärt. Detta leder till relaxation av muskulaturen. Beta-2-agonister ger dessutom minskad frisättning av inflammatoriska mediatorer från mastceller och TNF-alfa-frisättning från monocyter samt stimulering av flimmerhårens transport av segt slem upp till munhålan.

Alltså:

cAMP ökar/kalcium minskar i SMCs
-> Muskelrelaxation

Minskad frisättning från mastceller och monocyter

Piggare flimmerhår

Beskriv verkningsmekanismen för beta-2-agonister!

Takykardi, huvudvärk, skelettmuskeltremor, blodglukosstegring, hjärtarrytmier

Stimulering av beta-2-receptorer i perifera kärlbäddar leder till perifer vasodilatation och reflektorisk takykardi. Läkemedelstypen är dessutom tyvärr inte helt selektiv för beta-2-receptorer, utan beta-1-receptorer kan aktiveras på hjärtat, vilket också leder till takykardi.

Skelettmuskeltremor till följd av aktivering av beta-2-receptorer i skelettmuskulaturen.

Blodglukosstegring till följd av att beta-2-receptorer i levern stimuleras, vilket ger ökad frisättning av glukos till blodet.

Huvudvärk till följd av cerebral vasodilatation.

Ange och förklara biverkningar för selektiva beta-2-agonister!

Bronkodilaterande effekt ses inom ett par minuter efter inhalation.

Effekten kvarstår under 4-6 timmar.

De används framförallt vid behandling av akut luftvägsförträngning, men de kan även tas i förebyggande syfte.

(Exempel: Salbutamol, Terbutalin)

Efter hur lång tid börjar kortverkande beta-2-agonister verka? Hur länge kvarstår effekten? När används de framförallt?

Effekten kvarstår under cirka 12 timmar. Förklaringen till deras långvariga effekt tros vara att de är betydligt mer fettlösliga än de kortverkande, vilket gör att de stannar kvar längre i cellmembranen i luftvägarna. Det huvudsakliga användningsområdet är att förebygga luftvägsförträngningar.

(Exempel: Formoterol och salmeterol)

Hur länge kvarstår effekten av långverkande beta-2-agonister? Varför verkar de under längre tid än de kortverkande? När används de framförallt?

När parasympatiska nervsystemet aktiveras går signaler via N. vagus till luftvägarna, vilket ger en frisättning av ACh. Detta leder till en bronksammandragande effekt (vi behöver inte ha fullt blås när vi "rest and digest") via aktivering av muskarinreceptorer (främst M3) på bronkernas glatta muskulatur. Detta kan förhindras med hjälp av en oselektiv muskarinantagonist (ipratropium) som alltså motverkar bronkokonstriktionen som uppkommer vid ökad parasympatikusaktivitet.

(Ipratropium administreras inhalatoriskt och upptas till mycket liten del systemiskt. Effekterna, som varar under 4-6 timmar, är främst lokaliserade till munhåla och luftvägar.)

Beskriv verkningsmekanismen för kortverkande antikolinergika!

Långverkande antikolinergika (tiotropium) verkar under hela dygnet och blockerar selektivt muskarin-1- och muskarin-3-receptorer. De är kvarternära ammoniumföreningar (laddade vid fysiologiskt pH) som inte absorberas nämnvärt till cirkulationen.

Vad är skillnaden i verkningsmekanism för långverkande jämfört med kortverkande antikolinergika?

Muntorrhet

Vilken är den viktigaste biverkningen av antikolinergika?

Metylxantiner hämmar fosfodiesteraser, vilka är intracellulära enzymer som karalyserar nedbrytningen av cAMP och cGMP. En hämning av dessa enzymer kommer således att leda till ökade intracellulära nivåer av cAMP och cGMP, vilket hämmar de kontraktila enheterna och bronkernas glatta muskelceller relaxeras.

Dessutom är metylxantiner kompetitiva antagonister på adenosin A1- och A2-receptorer, vilket också tros bidra till dilatationen.

Beskriv verkningsmekansimen för metylxantiner (teofyllin, kolinteofyllinat, aminofyllin)!

De har ett smalt terapeutisk intervall och allvarliga biverkningar som arytmier och kramper kan uppkomma vid dubbel terapeutisk koncentration.

Biverkningar i övrigt: Sömnlöshet, hjärtklappning, tremor, ökad urinproduktion, kräkningar, anorexi.

Beskriv metylxantiners biverkningar!

Rökare har en snabbare metabolism, eftersom rökning inducerar det cypenzym, cyp1A2, som bryter ner teofyllin och koffein.

Serumkoncentrationerna av läkemedlet påverkas alltså av faktorer/farmaka som stimulerar respektive hämmar leverenzymet cyp1A2.

Varför behöver rökare högre doser av teofyllin för att uppnå terapeutiska nivåer?

Eftersom systemiska glukokortikoider kan ge upphov till systemiska biverkningar såsom Cushing-liknande symptom. Effekten av inhalerade glukokortikoider är däremot framförallt lokaliserad till lungorna.

Varför används inhalationsberedningar av glukokortikoider företrädesvis framför systemiska glukokortikoider?

Astma är till stor del en inflammatorisk sjukdom, som leder till att slemhinnan svullnar, sekretbildningen ökar och luftvägarna blir hyperreaktiva för stimuli.

Glukokortikoidernas antiinflammatoriska effekter förmedlas främst via hämning av inflammatoriska mediatorer, bland annat interleukiner och prostaglandiner. Detta leder i sin tur till minskat antal inflammatoriska celler i luftvägarna. (Mer omfattande beskrivning av glukokortikoidernas verkningsmekanism finns i quizet "Immun- och inflammationsfarmakologi")

Beskriv verkningsmekanismen för glukokortikoiderna vid astmabehandling.

Svampinfektion i munslemhinnan, muntorsk, vilket kan undvikas genom att man sköljer munnen efter administrationen.

Röstpåverkan, dysfoni, kan förekomma i samband med höga doser som kan ge lokala effekter på stämbanden.

(Systemiska biverkningar är mycket ovanliga vid normala doser.)

Ange möjliga biverkningar av glukokortikoider (inhalationsberedningar)!

Leukotriener är inflammatoriska mediatorer som frisätts från t.ex. mastceller och eosinofiler.

Leukotrieninbninding till receptorn i luftvägarna orsakar bronkokonstriktion, slembildning och ytterligare invandring av eosinofiler i luftvägarna.

Montelukast är en cysteinylreceptor-1-antagonist som verkar antiinflammatoriskt och även har viss bronkvidgande effekt. Verkningsdurationen är 3-6 timmar.

(Leukotrienreceptorantagonister har få biverkningar)

Beskriv verkningsmekanismen för leukotrienreceptorantagonister!

Stabilisering av mastceller (så att frisättningen av histamin och andra mediatorer hämmas).

Hämning av mediatorer från C-fibrer och T-celler.

Preparatet har endast svag anti-inflammatorisk effekt.

(Medlet kan tas profylaktiskt som tillägg till kortverkande Beta-2-agonister före ansträngning och vid allergenexponering. Natriumkromoglikat har med åren fått en allt mindre betydelse av astma.)

Ange tänkbara verkningsmekanismer för natriumkromoglikat!

Allergisk astma definieras som astma där attackerna utlöses av en allergisk reaktion mot allergen som t.ex. kvalster, pälsdjur eller pollen. Vid allergier finns ofta en överproduktion av IgE. Dessa Ig kan binda till mastceller och aktivera dessa, vilket leder till frisättning av allergiska och inflammatoriska mediatorer (histamin t.ex.).

Omalizumab är en monoklonal antikropp mot IgE. Den binder IgE i blodbanan och hindrar därmed IgE från att binda till mastceller. Preparatet används som tilläggsbehandling hos patienter med allergisk astma som inte kan kontrollera sin astma trots behandling med bronkodilaterare och inhalationssteroider. Tanken är att det ska minska risken för astmaanfall. Eftesom preparatet består av antikroppar som ju inte kan absorberas från magtarmkanalen måste det ges som injektion. Halveringstiden är lång, upp emot en månad.

Det finns dock en risk för utveckling av autoantikroppar, det vill säga att kroppen uppfattar omalizumab som ett kroppsfrämmande ämne och aktiverar immunsvaret mot preparatet. Omalizumab är dock en DNA-deriverad humaniserad monoklonal antikropp, vilket antas minska risken för utveckling av autoantikroppar.

När används anti-IgE-antikroppar mot astma? Beskriv verkningsmekanismen och eventuella biverkningar.

Steg 1: Kortverkande beta-2-agonist vid behov.

Steg 2: Kortverkande beta-2-agonist vid behov + inhalationssteroid.

Steg 3: Kortverkande beta-2-agonist vid behov + inhalationssteroid + långverkande beta-2-agonist (LABA)

Steg 4: Kortverkande beta-2-agonist vid behov + inhalationssteroid (dosökning) + långverkande beta-2-agonist + ev. leukotrienantagonist

Steg 5: Kortverkande beta-2-agonist vid behov + inhalationssteroid (dosökning) + långverkande beta-2-agonist + ev. leukotrienantagonist + perorala steroider och/eller anti-IgE

(Antikolinergika kan adderas som ytterligare komplement, särskilt vid de senare stegen.)

Vilka är de olika behandlingsstegen, beroende på svårighetsgrad, vid behandling av astma?

Ring ambulans

Syrgas

Inhalation av kortverkande beta-2-agonister i högdos - om patienten inte kan inhalera ges de intravenöst

Steroider p.o. eller i.v.

Antikolinergika och ev. teofyllin

Hur behandlas ett svårt astmaanfall?

KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom)

Ungefär hälften av alla rökare utvecklar en viss typ av lungsjukdom, vilken?

Slemhinnorna blir inflammerade och svullna, med mycket sekret. Dock inte så mycket p.g.a. bronkokonstriktion som vid astma.

KOL är en progressiv sjukdom med konstant nedsatt lungfunktion som successivt försämras. Varför får man svårare att andas?

Ganska sent i livet

När debuterar oftast KOL?

Alveolerna förstörs och emfysem uppstår. Mot slutet uppkommer andningssvikt, som inte sällan leder till döden.

Vad händer efter långvarig KOL?

Att sluta röka!
Detta eftersom symptomen endast är reverserbara i mindre grad med beta-2-agonist och effekten av läkemedelsbehandling överhuvudtaget begränsad.

Vilken är den bästa åtgärden vid KOL? Varför?

Steg 1: Kortverkande antikolinergika eller beta-2-agonist vid behov.

Steg 2: Långverkande antikolinergika eller beta-2-agonister som ges regelbundet vid svårare symptom.

Steg 3: Inhalationssteroider, endast vid svår KOL och har då bara måttlig effekt (ibland samexisterar dock KOL med astma, vilket gör behandlingen mer verksam) - kombineras med långverkande antikolinergika.

Vilka är de olika behandlingsstegen, beroende på svårighetsgrad, vid behandling av KOL?

Den skyddar mot inandning av partiklar och kemikalier.

Vad är den fysiologiska nyttan av hostreflexen?

Enbart vid påverkan på livsföring eller nattsömn.

När bör hosta behandlas?

Rökning
Astma
KOL
Akut bronkit
Influensa
Övre luftvägsinfektion
Virusinfektioner
Mykoplasma
Kikhosta
Behandling med ACE-hämmare (sannolikt beroende på en hämning av nedbrytningen av bradykinin i luftvägarna)
Vänstersidig hjärtsvikt med stas i lungorna
Lungtumör
Främmande kropp i luftvägarna

Ge exempel på tillstånd som kan ge upphov till hosta!

Slemlösande medel (acetylcystein och bromhexidin)

Centralt hostdämpande medel (kodein, etylmorfin och noskapin)

Vilka är de två grupperna av hostmediciner?

Bryter disulfidbryggor mellan glykoproteinmolekyler i slemmet, vilket gör slemmet lösare i konsistensen. Resultatet blir en ökad ciliär transport av slem ut ur luftvägarna.

Beskriv de slemlösande medlens verkningsmekanism vid hosta!

Produktiv hosta (purulent, bakteriell infektion) och icke-purulent hosta (torrhosta, inget var)

Man skiljer på två typer av hosta, vilka?

De dämpar hostreflexen, genom att hindra afferenta impulser från bronkialslemhinnan att föras vidare till CNS och därmed bromsas även efferensen (hostan).

Beskriv de centralt hostdämpande medlens verkningsmekanism vid hosta!

My-receptorer. Noskapin interagerar inte med dessa receptorer och är därför inte vanebildande.

(Kodein är lätt vanebildande, medan etylmorfin är påtagligt vanebildande och därför är receptbelagt till skillnad från noskapin och kodein.)

Vilken är den viktigaste receptortypen för uppkomsten av opiumberoende? Vilket läkemedel binder inte till dessa och är därmed inte vanebildande?

Inflammation i näsans slemhinna

Vad är rinit?

Allergisk rinokonjuntivit (hösnuva)
Virusutlöst rinit
Vasomotorisk rinit

Vilka tre huvudtyper av rinit finns det?

Vid kontakt med allergen, t.ex. pollen. Detta aktiverar mastceller som frisätter histamin.

När uppstår hösnuva?

Förkylning med nästäppa. Behandlas med näsdroppar.

Vad är virusutlöst rinit? Hur bedhandlas det?

Kärlvidgning i nässlemhinnan av oklart ursprung. Detta drabbar främst äldre.

Vad är vasomotorisk rinit?

Antihistaminer
Alfa-agonister
Glukokortikoider
Natriumkromoglikat
Leukotrienantagonister
Antikolinergika

Vilka läkemedel används vid behandling av allergisk rinit?

Luftrörsvidgare:
Beta-2-agonister
Antikolinergika

Inflammationsdämpare:
Glukokortikoider (inhalationsberedningar)
Leukotrienreceptorantagonister

DUGGAFRÅGA:
Vilka två huvudgrupper av preparat användes vid behandling av astma? Ge två
exempel på läkemedelsgrupper inom varje huvudgrupp. (3p)

Oximetazolin och xylometazolin är alfa-receptor-agonister som ges lokalt som näsdroppar.

Toleransutveckling och reboundfenomen uppkommer ofta efter bara några dagar/en vecka.

Vid långvarig användning uppkommer risk för slemhinneskador och därför ska man inte använda dessa preparat mer än 10 dagar i sträck.

DUGGAFRÅGA:
Varför ska man inte använda näsdroppar med oximetazolin elller xylometazolin mer än 10 dagar i sträck? (2p)

Likheter:
Glukokortikoider, Natriumkromoglikat, Leukotrienantagonister och
Antikolinergika kan användas.

Olikheter:
Vid allergisk rinit används alfa-agonister. Dessa används ej vid behandling av astma.

Vid astma används beta-2-agonister. Detta används ej vid behandling av allergisk rinit.

TENTAFRÅGA:
Beskriv likheter och olikheter för farmakologisk behandling av allergisk rinit respektive astma. (4p)

Please allow access to your computer’s microphone to use Voice Recording.

Having trouble? Click here for help.

We can’t access your microphone!

Click the icon above to update your browser permissions above and try again

Example:

Reload the page to try again!

Reload

Press Cmd-0 to reset your zoom

Press Ctrl-0 to reset your zoom

It looks like your browser might be zoomed in or out. Your browser needs to be zoomed to a normal size to record audio.

Please upgrade Flash or install Chrome
to use Voice Recording.

For more help, see our troubleshooting page.

Your microphone is muted

For help fixing this issue, see this FAQ.

Star this term

You can study starred terms together

NEW! Voice Recording

Create Set