Ekonomi

Maslows behovstrappa
Click the card to flip 👆
1 / 95
Terms in this set (95)
Maslows behovstrappa
Förklarar hur de mÀnskliga behoven prioriteras
Image: Maslows behovstrappa
Resurser
TillgÄng som behövs för att skapa t.ex en produkt. Exempel Àr arbetskraft, kunskap och kapital som Àr resurser hos en stat, ett företag eller en individ.
Fria nyttigheter
Menas med de resurser som Àr obegrÀnsade. T.ex luft, naturen runt oss, vatten.
Kollektiva nyttigheter
Varor som karaktÀriseras av att det Àr praktiskt omöjligt att utestÀnga individer frÄn att konsumera varan. Nyttigheter som individer inte kn uteslutas frÄn.
Produktionsfaktorer
De samlade resurserna som krÀvs för framstÀllande av varor och tjÀnster i samhÀllet. Naturresurser, arbetskraft och kapital.
Realkapital
Produktionsmedel som krÀvs för att producera en vara eller tjÀnst, t.ex redskap, maskiner och lokaler
Finansiellt kapital
Pengar och dess placering, alltsÄ penningmÀssiga tillgÄngar som ett företag eller en individ har. LÄnade pengar rÀknas ocksÄ.
Mikroekonomi
Det omrÄde inom nationalekonomin som i huvudsak handlar om enskilda individers, företags och offentliga institutioners beteende och samspel, och konsekvenserna av detta samspel för ekonomin som helhet.
EfterfrÄgan
HushÄllens behov och önskemÄl
Utbud
Det företagen producerar
SamhĂ€llsekonomiska aktörer- Finanssektorn - HushĂ„llen - Offentliga sektorn - NĂ€ringslivet/FöretagenMarknadMötesplatsen för utbud och efterfrĂ„gan.ProduktmarknadDĂ€r företagen bjuder ut sina produkterFaktormarknadDĂ€r hushĂ„llen bjuder ut sin arbetskraftValutamarknadSammanfattande benĂ€mning pĂ„ den handel med valutor i vilken valutakurser bestĂ€ms. Handeln bedrivs av ett internationellt nĂ€tverk av valutahandlare.KapitalmarknadSamlingsbenĂ€mning pĂ„ aktiemarknad och kreditmarknad. HĂ€r handlas olika typer av fordringar i form av vĂ€rdepapper. Det Ă€r svĂ„rt att dra en skarp grĂ€ns mellan de olika marknadsformerna.Reala ekonominUtbytet av arbetskraft och varor/tjĂ€nsterReala strömmarVaror och tjĂ€nster, faktiskaPenningströmmarPengarDet lilla ekonomiska kretsloppetSĂ€ttet att beskriva ekonomin mellan hushĂ„llen och företagen. HĂ€r Ă€r efterfrĂ„gan det hushĂ„llen vill ha, och utbudet det företagen producerar.PenningekonomiErsĂ€ttning för ekonomiska prestationerMakroekonomiDen del av nationalekonomin som handlar om nationalrĂ€kenskaper, inflation, konjunktursvĂ€ngningar, arbetslöshet, tillvĂ€xt och deflation.NĂ€ringslivDet en person eller ett företag gör för att skapa varor eller utföra tjĂ€nster som sĂ€ljs pĂ„ en marknad. NĂ€ringslivet brukar delas in i tre grupper. Dessa kallas för huvudnĂ€ringar och Ă€r: - jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske - mineralbrytning och tillverkningsindustri - tjĂ€nster och service.Offentliga sektornEtt gemensamt ord för all verksamhet som utförs av staten, landstingen och kommunerna.FinanssektornÄr ekonomins blodomlopp.Det ekonomiska kretsloppetSambandet mellan samhĂ€llets olika aktörer. Det beskriver de reala strömmarna och penningströmmarna mellan dessa aktörerna och hur de förhĂ„ller sig till varandra.MarknadsekonomiStaten ska hĂ„lla sig utanför marknaden sĂ„ att marknadsmekanismen inte rubbas. En central idĂ©e inom detta Ă€r privat Ă€gande vilket ökar motivationen till att ta lĂ„ngsiktiga investeringar. Sydkorea, Hong kong och USA har mer detta system. Har liberala grundidĂ©er och var en motreaktion mot det tidigare systemet som var vĂ€ldigt reglerat.PlanekonomiStaten och samhĂ€llet ska Ă€ga alla produktionsmedel (rĂ„varor, kapital och realkapital) likvĂ€l Ă€r all arbetskraft Ă€r anstĂ€lld av staten. Privat Ă€gande finns alltsĂ„ inte. Staten beslutar ocksĂ„ vilken mĂ€ngd som ska produceras och Ă€ven priset pĂ„ varorna. Makten i samhĂ€llet bestĂ€ms av dess Ă€gandeförhĂ„llanden. I teorin skulle den öppna arbetslösheten kunna elimineras enligt detta synsĂ€tt och inkomsterna skulle kunna fördelas mer jĂ€mlikt. I vissa fall agerar inte aktörerna sĂ„ rationellt som de borde göra. Systemet eliminerar marknaden och prismekanismen och ersĂ€tter den med politiska beslut. Man anvĂ€nder flerĂ„rsplaner över produktionen dĂ€r medborgarnas behov av produkter kalkyleras. Det Ă€r ett centralt planeringsorgan som gör detta genom att samla in information kring vad som behövs, hur det bör tillverkas och hur mycket. Sen skickas produktionsorder till företagen. Var en motreaktion mot det system som ökade klyftan mellan kapitalister och arbetare.SjĂ€lvhushĂ„llningArbete i hemmetBlandekonomiGrundar sig pĂ„ marknadsekonomin. Alla ekonomiska frĂ„gor som medborgarna sjĂ€lva kan ta hand om Ă€gas privat av medborgarna medan ekonomiska frĂ„gor som till exempel försvar ska skötas av staten och samhĂ€llet. De flesta lĂ€nder har detta system, alltsĂ„ en blandning mellan marknadsekonomi och planekonomi. Sverige Ă€r ett typiskt exempel.MarknadskrafternaSamspelet mellan utbud och efterfrĂ„gan utan statlig inblandning.NĂ€ringsfrihetAtt vem som helst ska ha tilltrĂ€de till marknadenLaissez-faireIngen statlig inblandning. Marknadsmekanismen ska inte rubbas av statlig inblandning som skulle kunna ge vissa företag fördelar.Utbud och efterfrĂ„ganStyr vad som ska produceras, hur mycket som ska produceras och till vilket pris det ska sĂ€ljas.EfterfrĂ„gekurvanHögt pris: FĂ„ vill köpa, lĂ„g efterfrĂ„gan LĂ„gt pris: MĂ„nga vill köpa, hög efterfrĂ„ganUtbudskurvanHögt pris: Desto mer utbjuder sĂ€ljarna. Fler vill producera och en stor mĂ€ngd produceras, men fĂ„ vill köpa vilket leder till utbudsöverskott. LĂ„gt pris: Desto mindre utbjuder sĂ€ljarna. FĂ„ vill producera sĂ„ en liten mĂ€ngd produceras, men mĂ„nga vill köpa vilket leder till köer och utbudsunderskott. Detta gör att sĂ€ljaren kan höja priserna.JĂ€mviktsprisSkĂ€rningspunkten dĂ€r utbud och efterfrĂ„gan möts: balans leder till jĂ€mviktspris. HĂ€r anvĂ€nds resurserna pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt för att tillgodose vĂ„ra behov. Dock kan utbud sĂ„vĂ€l som efterfrĂ„gan skifta, det Ă€r inte bara priset som spelar in: teknik, smak, skatter etc. spelar ocksĂ„ roll. NĂ€r lönerna höjs, höjs efterfrĂ„gan och dĂ€rmed Ă€ven priserna vilket ger signalerna att tillverkarna kan öka utbudet.MarknadsprisBetecknar det pris som bildas pĂ„ en marknad som ett resultat av utbud och efterfrĂ„gan pĂ„ en viss vara under en viss tid. MarknadsvĂ€rdeExterna effekterÄr kostnader och skador för personer som inte deltar pĂ„ marknaden för en vara, tredje person. De förekommer eftersom marknaden inte tar hĂ€nsyn till alla kostnader som orsakas av produktionen och försĂ€ljningen av en produkt. Marknaden prissĂ€tter inte kostnader för exempelvis miljöskador eller effekter av alkohol.StordriftsfördelarKostnaden per enhet blir lĂ€gre om man producerar mer. Om man producerar 1000 T-shirts Ă€r de fasta priserna som priset för lokalerna och investeringar densamma. Detta gör det billigare Ă€n att producera en liten mĂ€ngd. Gynnar storföretag pĂ„ bekostnad av mindre företag.SubventionerEkonomiskt stöd med avsikt att sĂ€nka priset pĂ„ en vara eller tjĂ€nst.RegleringEn statlig bestĂ€mmelse som inte lĂ„ter den fria marknaden fungera fullt ut. Exempel Ă€r: minimilöner, hyresregleringar.SysselsĂ€ttningEtt mĂ„tt pĂ„ hur stor del av befolkningen mellan 15 och 74 Ă„r som har ett jobb.BNPProduktionen i ett land under ett Ă„r. Ett mĂ„tt pĂ„ ett lands ekonomi som svarar pĂ„ frĂ„gorna: - Hur stor Ă€r ett lands produktion? - Hur stĂ„r det till med den ekonomiska tillvĂ€xten? JĂ€mför ocksĂ„ fasta priser över tid.NationalrĂ€kneskaperEtt kontosystem som sammanfattar vĂ„rt lands ekonomiska aktivitet och utveckling. HĂ€r redovisas ett lands BNP, investeringar, sparande och utrikeshandel.Grön BNPDen sorts BNP som försöker inkludera och berĂ€kna kostnaderna för den produktion som pĂ„verkar miljön negativt.Ekonomisk tillvĂ€xtÄr nĂ€r produktionen ökar vilket gör att BNP ökar, under en viss tidsperiod. Om ingen tidsperiod nĂ€mns brukar man mena under ett Ă„rs tid. SĂ„ idag till exempel mellan 2016-2017. Om befolkningsmĂ€ngden ökar, mĂ„ste BNP öka lika mycket för att inte BNP/capita ska sjunka. Leder till en ökad levnadsstandard, men krĂ€ver mer resurser och sliter pĂ„ miljön.KonjunkturerDen ekonomiska utvecklingen pĂ„ kort sikt. Är ekonomiska utvecklingstendenser. Svarar pĂ„ frĂ„gan " i vilken riktning gĂ„r ekonomin?"KonjunkturcykelDen period som det tar att genomgĂ„ bĂ„de en högkonjunktur och en lĂ„gkonjunktur. Dessa varar runt 5 Ă„r (3-7 Ă„rs tid)TillvĂ€xttrendDen ekonomiska utvecklingen pĂ„ lĂ„ng siktHögkonjunkturEn period med hög tillvĂ€xt (Ökad BNP)och hög sysselsĂ€ttning, alltsĂ„ en lĂ„g arbetslöshet. Det Ă€r mycket pengar i systemet (inflation) och lönerna har en tendens att gĂ„ upp och hushĂ„llen konsumerar mer. EfterfrĂ„gan Ă€r alltsĂ„ hög och priserna gĂ„r upp. Det blir dĂ„ brist pĂ„ arbetskraft dĂ„ alla redan har jobb och för att företagen ska fĂ„ dit arbetskraft mĂ„ste de höja lönerna Ă€nnu mer. Staten fĂ„r in stora skatteintĂ€kterLĂ„gkonjunkturEn period med lĂ„g eller ingen tillvĂ€xt. SysselsĂ€ttningen Ă€r lĂ„g med mĂ„nga arbetslösa. Inflationen Ă€r lĂ„g eller i vĂ€rsta fall Ă€r det till och med deflation. EfterfrĂ„gan sjunker dĂ„ hushĂ„llen hĂ€r lite intĂ€kter och staten fĂ„r in lĂ„ga skatteintĂ€kter.HĂ„llbar utvecklingEn utveckling som tillfredsstĂ€ller nulĂ€gets behov utan att begrĂ€nsa framtidens generationsers behovLikviditetInflationÄr generella prisökningar i samhĂ€llet, alltsĂ„ att vĂ€rdet pĂ„ valutan sjunker. Priserna ökar, vĂ€rdet sjunker.DeflationNĂ€r vĂ€rdet pĂ„ valutan ökar och penningmĂ€ngden minskar. Konsumtionen skjuts upp, dĂ„ det blir billigare att handla imorgon.MonopolNĂ€r det Ă€r endast ett företag som sĂ€ljer en viss vara, rĂ„der ej konkurrensOligopolNĂ€r endast ett fĂ„tal företag sĂ€ljer en viss vara, rĂ„der ej konkurrensKartellTyst prissamarbete, man bestĂ€mmer ett visst pris för en vara som företagen ej fĂ„r understiga. Detta hindrar fri konkurrens och hindrar konsumenternas frihet. Är illegalt.KPIKonsumentprisindex,InflationsmĂ„lBNP/ capitaBNP per person i ett land.HDIHuman development index, ett mĂ„tt pĂ„ mĂ€nniskors vĂ€lmĂ„ende och vĂ€lfĂ€rd i ett land. RĂ€knar med utbildning, livslĂ€ngd, BNPEfterfrĂ„geinflationNĂ€r den totala efterfrĂ„gan Ă€r överstiger utbudet vid fullt kapacitetsutnyttjande. Detta leder till inflation.KostnadsinflationPris- och lönespiralEn utveckling dĂ€r lönerna stiger som följd av ökade priser, samt ökade priser i en följd av ökade löner. Utgör en viktig del av orsakerna bakom inflation.Inflationens konsekvenserÄganderĂ€ttOfta en villa eller ett radhus. Man Ă€ger en fastighet, men egentligen Ă€ det tomten man Ă€ger. Ägaren kan göra precis som denna vill sĂ„ lĂ€nge grannarna inte störs.FastighetEn tomt, bit markBostadsrĂ€ttEn andel i en bostadsrĂ€ttsförening. Man Ă€ger sin lĂ€genhet sjĂ€lv och har relativt stor frihet att förĂ€ndra lĂ€genheten inuti.HyresrĂ€ttMan hyr si bostad av Ă€garen och Ă€garen stĂ„r för bostadens underhĂ„ll.BruttolönLön före skatteavdragNettolönLön efter skatteavdragDisponibel inkomstNettolön + eventuella bidrag. Pengar som kan anvĂ€ndas till konsumtion och sparandeKonjunkturella orsaker till arbetslöshetSamhĂ€llsekonomin vĂ€xlar mellan goda och dĂ„liga tider. Konjunkturarbeslöshet och sĂ€songsarbetslöshet, dvs glass sĂ€ljs ej pĂ„ vintern t.ex.Strukturella orsaker till arbetslöshetNĂ€ringsstrukturen förĂ€ndras sĂ„som ny teknik, Ă€ndrat konsumtionsmönster och en ökad internationell konkurs kan leda till strukturarbetslöshet. Friktionsarbetslöshet Ă€r nĂ€r folk sĂ€ger upp sig frivilligt.Gemensamma nyttigheterTjĂ€nster som alla har tillgĂ„ng till oavsett om man har behov av de eller ej som försvaret, polisen och rĂ€ttsvĂ€sendetIndividuella nyttigheterTjĂ€nster som Ă€r mer inriktade pĂ„ personliga behov som t.ex skola, vĂ„rd, omsorg.StatsbudgetEkonomisk plan för statens verksamhet under det kommande Ă„ret. Kan ses som det planekonomiska inslaget i den svenska blandekonomin.UtgiftstakStatens utgifter fĂ„r inte överstiga en viss procent för att förhindra alltför stora underskot. Idag ligger denna pĂ„ max tre procent av inkomsterna.KöpkraftEtt hushĂ„lls förmĂ„ga att köpa varor/tjĂ€nsterVĂ€rdepapperObligationer och aktierSveriges RiksbankSveriges centralbank som har ansvaret över att finanssektorn fungerar vĂ€l.LĂ„ngivarehushĂ„ll, företag osv som vill placera pengarna pĂ„ kreditmarknaden. AlltsĂ„ de som sparar.LĂ„ntagareDe som lĂ„nar pengar. AlltsĂ„, HushĂ„ll som behöver pengar. Entrepenörer som vill utveckla idĂ©er, företag som behöver pengar till investeringar, staten som behöver pengar till den offentliga verksamheten.Utdelningaktiebolagens delĂ€gare fĂ„r en Ă„rlig utdelning av företagets vinster.SamhĂ€llsekonomisk balansAtt uppnĂ„ en jĂ€mn och balanserad ekonomisk utveckling pĂ„ kort siktTillvĂ€xtpolitikAnvĂ€nds för att skapa förutsĂ€ttningar för en ekonomisk utveckling som Ă€r hĂ„llbar pĂ„ lĂ„ng sikt. Staten ser till att resurserna utnyttjas effektivt. Detta kan staten göra genom t.ex bygga ut elektroniska motorvĂ€gar eller konkurrenslagstiftning. Staten kan ocksĂ„ anvĂ€nda sig av regionalpolitiska insatser som att se till att mĂ€nniskor kan leva pĂ„ glesbygden och att sĂ€tta miljöavgifter.StabiliseringspolitikSyftet Ă€r att dĂ€mpa konjunktursvĂ€ngningarna och dĂ€rmed fĂ„ samhĂ€llsekonomin att utvecklas jĂ€mnare. Om konjunkturerna inte dĂ€mpas kan detta leda till inflation, arbetslöshet, obalans i utrikesaffĂ€rerna osv. En högkonjunktur vill vi dĂ€mpa för att hushĂ„llen inte ska fĂ„ alltför minskad köpkraft pĂ„ grund av den ökade inflationen. I en lĂ„gkonjunktur vill vi fĂ„ igĂ„ng ekonomin igen genom att till exempel öka sysselsĂ€ttningen.FördelningspolitikSyftet Ă€r att fördela samhĂ€llets resurser sĂ„ rĂ€ttvist som möjligt för att minimera skillnaderna i mĂ€nniskors livsvillkor som skapats av marknadsmekanismen. FrĂ€mst sker detta genom att staten omfördelar inkomster och förmögenheter mellan olika samhĂ€llsgrupper med hjĂ€lp av socialförsĂ€kringar. I vĂ„rt ekonomiska system har vi fört in att man har rĂ€tt till sjukförsĂ€kringar, barnbidrag och pensioner. Detta Ă€r ett socialt skyddsnĂ€t.StagflationNĂ€r det Ă€r bĂ„de hög inflation och hög arbetslöshet i en lĂ„gkonjunkturStabiliseringspolitiska medelReporĂ€ntaden rĂ€nta som en marknadsbank kan lĂ„na eller placera till i nationens riksbank.FinanspolitikRegeringen anvĂ€nder sig av statsbudgeten för att visa hur pengarna ska fördelas och anvĂ€ndas. Dock Ă€r det Riksdagen som mĂ„ste rösta igenom budgetförslaget för att den ska kunna föras. Regeringen kan frĂ€mst styra moms, punktskatter, och arbetsgivaravgiften.PenningpolitikStyrs av Riksbanken, och de reglerar penningmĂ€ngden. Riksbanken Ă€r oberoende, och det Ă€r för att de inte ska pĂ„verkas av regeringen. Syftet Ă€r att uppnĂ„ prisstabilitet, hĂ„lla inflationen pĂ„ 2 %. Att inflationen ska ligga pĂ„ 2% och inte pĂ„ 0% Ă€r för att en marginal mot deflation ska finnas. Deflation Ă€r inget vi vill ha dĂ„ folk slutar konsumera eftersom hushĂ„llen anser att det blir billigare att handla i framtiden. Konsumtionen skjuts alltsĂ„ upp.