Only $35.99/year

Klinikrotationen Smådjur - Tentafrågor, bläddertenta

Terms in this set (139)

Franz är en intakt fransk bulldoghane, 1,5 år gammal. Han har under sin uppväxt haft mycket problem med kräkningar och lös mage. Aptiten är tidvis nedsatt. Vid den kliniska undersökningen är allmäntillståndet opåverkat och Franz är inte dehydrerad. Hull bedöms som 4/9. Lymfknutor och slemhinnor är normala. Auskultation av hjärtat är utan anmärkning. Vid bukpalpation känner du gas och vätska i tarmarna, men Franz visar ingen smärtreaktion.

Djurägaren beskriver att Franz har klassiska kräkningar som ofta kommer snart efter att han har ätit, men även ibland på morgonen på tom mage. Avföringen är lös för det mesta, ägaren har inte sett något blod i vare sig kräkningar eller i avföring.

Franz visar sig ha lindrigt till måttligt lågt albumin och totalprotein. Dessutom har han en aning lågt B12-värde. Redan två dagar efter besöket hos dig var han tillbaka på akuten eftersom han inte vill äta hemma samt har haft diarré och kräkts flera gånger.

Franz får genomgå ett ultraljud av buken. Den enda avvikelse som ses är att tarmväggarna är lite diffust tjockare än normalt. Lagerindelningen är normal. När Franz får behålla mat igen sätts han på ett foder med en för honom ny proteinkälla och han blir allt bättre i sin mage. Träckprovet var negativt för parasiter.

Du anser att de långvariga besvären, de låga B12-värdena samt UL fynden föranleder ytterligare diagnostik. Vilken ytterligare undersökning/ provtagning är indicerat på denna patient?
Till din klinik kommer en 12-årig kastrerad huskatthane. Vid veterinärbesök på grund av tandstanskontroll upptäcktes ett blåsljud hos katten. I övrigt mår katten ganska bra. Är vid gott hull (BCS 6) och har egentligen inget anmärkningsvärt i sin sjukdomshistoria. Medicineras ej. När du undersöker katten hittar du att katten har en hjärtfrekvens av 180 slag per minut och ett måttligt blåsljud. Du tycker att hjärtverksamheten är ibland arytmisk. Andningsfrekvensen ligger på 30/min och andningsljuden är normala. Temp: 39,4*C, normala andningsljud, ligger inom normalvariationen vid palpation av larynx, femoralpuls samt bukpalpation.

Djurägarna går med på ekokardiografi, blodprov och blodtrycksmätning. Du tar blodprov direkt och skickar sedan katten för ultraljudsundersökning och blodtrycksmätning. Labbet var också snabbt med provsvar. Du får följande svar:
-Ultraljud: Måttlig vänster kammarhypertrofi (väggar mäter runt 6 mm i diastole-får vara maximalt 5 mm hos katt med aktuell kroppsvikt). Lindrig till måttlig vänster förmaksförstoring (LA/Ao kvot på 1.7-får vara maximalt 1.5 hos katt). Katten har så kallad systolic anterior motion (SAM) av främre mitralisseglet, vilket leder till en dynamisk subvalvulär aortastenos, turbulent flöde i aorta samt lindrig mitralisinsufficiens. Dessa förändringar ger upphov till blåsljudet. Flöden i övrigt inom normalvariationen. Inga tecken på trombos eller neoplasi
-Labbsvar: Normal hematologi (normal röd blodcellsbild, hematokrit, antal vita, samt diff), normala kreatinin och totalt T4 koncentrationer.
-Blodtryck: Normala systoliska och diastoliska tryck (143 mmHg respektive 85 mmHg)

Djurägarna vill nu veta vilken diagnos katten har och om det finns någon lämplig behandling för denna, helst någon som fördröja sjukdomsprocessen samt om det är farligt att söva katten för åtgärdande av tänderna. Vad svarar du dem?
Tassa är en drevertik på 4 år. Hon har aldrig varit sjuk och är en duktig jakthund. Husse har börjat fundera på att para Tassa, då han tycker att hennes goda egenskaper bör tas tillvara på i aveln. Men härom kvällen när husse och Tassa som vanligt myste i TV-soffan och husse kliade på tassas mage, kände husse till sin förskräckelse en knöl på Tassas mage. Knölen fanns i området för den bakersta juverdelen på vänster sida, den var stor som en valnöt och ganska mjuk i konsistensen. Tassa reagerade inte när husse kände på knölen, så den verkade inte ömma. Nu är husse väldigt orolig och befarar att hans fina tik har fått cancer i juvret. Du är klinikveterinär på djursjukhuset och är den veterinär som får ta hand om fallet. Du gör en allmän klinisk us och konstaterar att allt är normalt med Tassa, förutom just nybildningen i området för bakersta juverdelen på vänster sida. Knölen är mycket riktigt mjuk i konsistensen och förefaller inte öm. Storleken är ca 4 cm i diameter.

Du lägger Tassa på rygg och lyckas utan större besvär reponera innehållet i svullnaden in i buken. Dessvärre återkom svullnaden direkt när tassa reste sig upp. Men du känner dig nu ganska klar över diagnosen.

Du misstänker inguinalbråck och avråder husse från att avla på Tassa då det kan vara ärftligt och farligt. Du rekomenderar även kirurgi för att sluta bråcket.

Husse blir såklart besviken över att Tassa inte är lämplig som avelstik. Men han uppskattar henne väldigt mycket som jakthund och vill därför gärna få henne operarad. Husse vill ändå veta om operationen innebär risk för komplikationer och om dessa i så fall kan äventyra Tassas funktion som jakthund. Vad svara du husse?
Du arbetar som veterinär på UDS och har på din lista en 10 år gammal kastrerad Jack Russel tik som haft en svullnad på vänster bakben i ca 1,5 år. Till en början var den knappt en cm och bedömdes via palpation av en annan kollega som en fettknöl. 6 mpn efter detta besök hade knölen vuxit till dubbel storlek. Ny kontakt med veterinär och ett cellprov togs som endast visade på ödemvätska och några enstaka eosinofiler. Knölen minskade tydligt i storlek och därför avvaktade djurägaren ytterligare åtgärd. Senaste månaderna har knölen åter vuxit, remitterande veterinär utförde ny cytologi som visar på misstänkt mastcellsneoplasi, måttligt differentierad. Knölen är nu mycket stor, 6 cm i i diameter, ödematös och omsluter hela bakbenet och omringar popliteallymfknutan. Inga andra prover har utförts förutom cytologi av primörtumören på bakbenet. Hunden är nu halt vänster bak och har börjat käkas ofta senaste veckan, på olika tider under dagen.

Du ska bedöma tumören och vid bukultraljud av abdomen hos hunden påvisas en 3 cm stor nodulär förändring i mjälten och att popliteallymfknutan inuti själva tumören är tydligt förstorad samt med ökad genomblödning analyserat via dopplerteknik. I övrigt inga avvikande bilddiagnostiska fynd.

Du ber kollegan på bild ta FNA på både förändringen i mjälten och popliteallymfknutan. Cytologiskt svar från båda påvisar måttligt till lågt differentierade mastceller i riklig mängd och slutsatsen blir metastaserat kutant mastocytom.

Djurägaren vill göra allt för sin hund och vill gå vidare med försök att behandla Topsy. Du har följande behandlingsalternativ (Välj ett enskilt eller en kombination): Kirurgi, strålbehandling samt medicinsk behandling. Motivera ditt val.
Det är en helg i början på september. Du arbetar helg på djursjukhuset. En hundägare ringer och berättar att hon står ute på fjället med sin engelska settertik som just kom tillbaka med hälta på ett framben. Matte såg att något hände, som om hunden trampade ned i en grop, mellan stenar eller något. Hunden belastar benet när hon går, men skriker till när matte vickar eller pressar med fingrarna över handloven. I övrigt kan inte matte se några skador. Själva tassen och tårna verkar oskadda.

Du säger till matte att lägga ett tassbandage med tryck över handloven och komma in om hältan kvarstår eller förvärrats när de kommer hem.

Dagen efter träffar du Doris på din mottagning. Matte följde dina anvisningar om tassbandage. Idag är Doris fortfarande halt på vänster framben. Hon belastar inte tassen alls direkt efter vila men när hon varit uppe en stund så lägger hon vikt på den precis som efter skadetillfället. Du gör en allmän klinisk undersökning utan några patologiska fynd. Doris har en välutvecklad muskulatur, ger intryck att vara i god kondition och BCS bedöms som 4. Efter vad du kan se i us-rummet belastar hon både höger fram och båda bakbenen bra. Hon har en bra hållning. Doris får ligga ned på sidan medan du tar av tassbandaget och undersöker vänster framben och tass.
Du ser att området för vänster karpus och även tassen är svullen jämfört med höger. Vid manuell us av frambenet med palpation från distalt till proximalt noterar du följande för vänster framben: samtliga tåleder känns ua palpatoriskt , med tydliga ledspringor, inga ytterlägesreaktioner vid rörelseuttag. Skelettstrukturer och senor känns tydligt utlinjerade. Svullnaden ävem metacarpus och distalt därom ger därmed intryck att vara subcutan. Karpalleden är svårpalperad: ledspringor kan anas men känns inte beniga, skelettdelarna är svårdefinierade (känns trubbiga), du kan ana ökad ledvätska genom samtidig palpation av ledfickorna distalt och proximalt om os accessorius, men det känns svårt att skilja vad som är ledkapselsvullnad och vad som är ökad ledvätskemängd. Proximalt om radiocarpalleden känns en tydlig övergång till vävnad utan subkutan svullnad. Du anar att detta är karpalledens ledkapsels proximala begränsning. Doris låter dig palpera men andas häftigare. När du tar ut passiv rörelse o karpalleden protesterar hon. Böjning och sträckning känns ua för dig, men hon är begränsad i flexion med tydliga tecken på smärta i ytterläge och även extension är begränsad (ca 180 grader) med ytterlägessmärta. Vid sidovackling (lateral/medial "flexion/extension") av leden skriver hon till då laterala kollateralligamenten spänns.
I övrigt gör du inga undersökningsfynd. Röntgen av karpalleden bekräftar svullnad inuti och omkring leden. Inge tecken på frakturer. Stressröntgen ger att mellersta ledavdelningen öppnar sig lateralt, jämfört med höger karpalled. Du gör om sidovacklingen och känner en ökad instabilitet lateralt i den västra leden, vilket ekräftar röntgenbilden.
Uppföljande ultraljud visar att de stora kollateralligamenten är hela, men i övrigt är området svårundersökt pga ödem eller blödning. Du kan inte utesluta skadade mindre ligament.

Sammanställ en problemlista samt lista differentialdiagnoser baserat på anamnes och undersökningsfynd.
Den 4-åriga perserkatten Sara kommer in till din klinik. Husse berättar att Sara hostar intermittent och att ett milt blåsljud har diagnosticerats hos en annan veterinär tidigare under året. Sara har ingen historia av allvarlig sjukdom och behandlas inte med några mediciner. Sara äter, dricker, defekerar och urinerar normalt. Djurägaren är rädd för att Sara har utvecklat hjärtsvikt med lungödem.

Baserat på fynd vid din kliniska undersökning (alert katt som uppvisar ett normalt andningsmönster, normala andningsljud vid auskultation och en andningsfrekvens på 23 andetag per minut i en klinisk undersökningssituation) tror du inte att Sara har utvecklat kongestiv hjärtsvikt med lungödem.

Du beslutar dig för att utföra ett hjärtultraljud. Vid ul ses inga tecken på hjärtsjukdom. En dynamisk högersidig kammarutflödesobstruktion så som tex kan orsakas av stress, observeras under undersökningen och denna dynamiska obstruktion är sannolikt orsaken till att blåsljud bildas.

Baserat på djurägarinformationen har du en misstanke om att Sara eventuellt kan ha utvecklat astma.

Djurägaren har filmat hostepisoder hemma och du tycker att episoderna förstärker din misstanke om att Sara har felint astmasyndrom. Blodprovsundersökning (hematologi och kemianalyser bedöms vara inom normalvariation för katt. Parasiter kan ej detekteras vid avföringsundersökning. Du beslutar dig för att provbehandla Sara i hemmet den närmaste tiden. (Eftersom Sara verkar vara klinisk frisk förutom hostattackerna så bedömer du det inte vara nödvändigt att behålla Sara på kliniken för akut vård initialt.)

Ge exempel på medicin samt medicineringsstrategier (doser behövs ej för fullpott) som du kan ordinera vid behandling av Saras astmaproblem i hemmet.
Den 4-åriga perserkatten Sara kommer in till din klinik. Husse berättar att Sara hostar intermittent och att ett milt blåsljud har diagnosticerats hos en annan veterinär tidigare under året. Sara har ingen historia av allvarlig sjukdom och behandlas inte med några mediciner. Sara äter, dricker, defekerar och urinerar normalt. Djurägaren är rädd för att Sara har utvecklat hjärtsvikt med lungödem.

Baserat på fynd vid din kliniska undersökning (alert katt som uppvisar ett normalt andningsmönster, normala andningsljud vid auskultation och en andningsfrekvens på 23 andetag per minut i en klinisk undersökningssituation) tror du inte att Sara har utvecklat kongestiv hjärtsvikt med lungödem.

Du beslutar dig för att utföra ett hjärtultraljud. Vid ul ses inga tecken på hjärtsjukdom. En dynamisk högersidig kammarutflödesobstruktion så som tex kan orsakas av stress, observeras under undersökningen och denna dynamiska obstruktion är sannolikt orsaken till att blåsljud bildas.

Baserat på djurägarinformationen har du en misstanke om att Sara eventuellt kan ha utvecklat astma.

Djurägaren har filmat hostepisoder hemma och du tycker att episoderna förstärker din misstanke om att Sara har felint astmasyndrom. Blodprovsundersökning (hematologi och kemianalyser bedöms vara inom normalvariation för katt. Parasiter kan ej detekteras vid avföringsundersökning. Du beslutar dig för att provbehandla Sara i hemmet den närmaste tiden. (Eftersom Sara verkar vara klinisk frisk förutom hostattackerna så bedömer du det inte vara nödvändigt att behålla Sara på kliniken för akut vård initialt.)

Vilka generella rekommendationer (utöver den medicinska behandlingen) ger du djurägaren?
Crossbow, blandras, 5 år, hane, kommer in på jouren med sin ägare eftersom Crossbow successivt blivit sämre och sämre de senaste dagarna. Han är hängig, sover mycket, verkar törstig och kissar mycket (även om han just under undersökning verkar pigg). Sköterskan uppger att hunden väger 28 kg, vilket är cirka 2 kg mindre än han gjorde när han var inne för en rutinåtgärd för några veckor sedan enligt journalen. Termometern visar 39,1 °C. Hunden har inte varit utomlands och är vaccinerad enligt rutin.

Ägarna uppger att Crossbow varit helt frisk fram till för 2-3 dagar sedan, enligt vad de kan bedöma. Han har fortsatt att äta som vanligt de senaste dagarna. Ingen diarré, möjligen kräktes han i morse men ägaren är inte säker. Vid den kliniska undersökningen noterar du att hunden har normalt hull men är dehydrerad. Den är också möjligen lite öm vid bukpalpation men det är svårt att lokalisera smärtan. I övrigt inga fynd vid undersökningen.

Vid blod- och urinprov ses följande avvikelser:
Hematologi
Ery-Reticulocyter 64 10x9/L
B-LPK 17.7 10x9/L (5.8-16.0)
B-Neutrofiler 14.5 10x9/L (3.3-10.4)

Biokemi
S-Albumin 39 g/L (27-37)
S-CRP 50 mg/L (<7)
S-Fosfat 2.9 mmol/L (0.8-1.9)
S-Protein 77 g/L (56-75)
S-Kalium 5.9 mmol/L (4.1-5.1)
S-Glukos 7.8 mmol/L (4.0-6.0)

Urin (spontankastad)
U-Densitet 1.015 kg/L
U-protein 1 (0)
U-Hb 1 (0)
U-Glukos 1 (0)
U-Leukocyter 10/synfält (0-3)
U-Cylindrar 7/synfält (0-2)


Sammanfatta fynden du har i din utredning (beskriv patienten) för en kollega som du rådfrågar för hjälp avseende behandling av Crossbow på vårdavdelningen.