Brottmål 1

Om inget särskilt sägs, gäller samma regler som för civilprocessen (jmf. kapitelindelningen i RB)
RB är fortfarande det mest relevanta lagrummet
Bevisfrågor är ytterst centrala. Åklagare har 100% bevisbörda alltid. Beviskrav ställs otroligt högt, det ska vara utom rimligt tvivel. Har man DNA bevis ska det tex vara mer än 90%.
Processen är mellan åklagare och tilltalad, inte offer (målsägande) och tilltalad. Inte en tvist på så sätt som i civilprocessen utan här handlar det om att någon gjort ett brott och då ska staten (åklagaren) gå in och göra något åt det.
Click the card to flip 👆
1 / 30
Terms in this set (30)
Om inget särskilt sägs, gäller samma regler som för civilprocessen (jmf. kapitelindelningen i RB)
RB är fortfarande det mest relevanta lagrummet
Bevisfrågor är ytterst centrala. Åklagare har 100% bevisbörda alltid. Beviskrav ställs otroligt högt, det ska vara utom rimligt tvivel. Har man DNA bevis ska det tex vara mer än 90%.
Processen är mellan åklagare och tilltalad, inte offer (målsägande) och tilltalad. Inte en tvist på så sätt som i civilprocessen utan här handlar det om att någon gjort ett brott och då ska staten (åklagaren) gå in och göra något åt det.
Legalitetsgrundsatsen

Oskuldspresumtionen - man utgår från att den tilltalade är oskyldig, om inte motsatsen bevisas från åklagaren. Under förundersökningen ska all bevisning tas in.

Objektivitetsprincipen - på ett objektivt sätt tar fram målet och bevisningen. Man måste ta allting i beaktan. Först när allt är inkommit kan man ta beslut om åtal ska väckas.

Hellre fria än fälla - beviskrav är så högt ställt, för man friar hellre någon som är skyldig än fäller någon som är oskyldig.
Principerna bygger upp för att den tilltalades ska ha rättssäkerhetsgaranti.
Legalitetsgrundsatsen 2:10 RF, 1:1 BrB
Kallas också för legalitetsprincipen.
Bygger på tanken om rättssäkerhet, bla att:
Lagens tillämpning inte ska vara godtycklig. Den ska vara förutsägbar. Vi i samhället ska ha lagom koll på vad som är lagligt eller olagligt. Alla ska kunna ta del av lagens innehåll och man ska inte kunna säga att man inte visste att det var olagligt.
Lagens innehåll ska vara förutsägbart

Legalitetsgrundsatsen innebär bla att:
Inget brott utan stöd i lag. Den gärningsbeskrivning som finns i lagen är den som gäller, inget annat. Ordalydelsen ska vara exakt. Finns ingen analog tillämpning.
Inget straff utan stöd i lag.
Uttrycks i lagstiftningen genom: Förbudet mot retroaktiv strafftillämpning. Den lag som gäller när brottet begicks är den lag som tillämpas. Även om rättegången är efter att lagen tillämpades, så är det den lag som gällde vid brottet som gäller. Tidpunkten för brottet är avgörande. OBS! Är det till den tilltalades fördel så får man använda retroaktiv strafftillämpning.
Den som dömts för ett brott kallas gärningsman eller förövare. I media används dessa ibland fel.
Innan personen dömts kallas hen för misstänkt
Inom brottmålsprocessen intar den misstänkte partsställning som tilltalad. Tekniskt först när man blivit åtalad blir man kallad som tilltalad. Under förundersökningen används inte detta uttryck.
För att en åklagare ska kunna inleda en process, väcka åtal, måste brottet vara under allmänt åtal, 20:2 RB
Brott under allmänt åtal är antingen:
Åklagarbrott à åklagaren väcker åtal. Målsäganden behöver inte höras, åklagaren väcker åtal direkt.
Angivelsebrott à åklagaren väcker åtal men det krävs att målsäganden bett om att åklagaren ska göra det.
Polisen får reda på att brott begås. Antingen genom att vara på plats eller genom en anmälan.Hur påbörjas brottsmålsprocessen? (delad i bitar)Är det ett mindre brott, som tex kan göras genom att man själv gör en anmälan via telefon eller internet rapporteras brottet inte till åklagaren, s.k. rapporteftergift. Tex obetydliga brott, bara böter.Vad för brott rapporteras inte till åklagaren? (bit)Är straffvärdet större så rapporteras brottet till åklagaren. Det finns anledning till att anta att brott har begåtts och att det behöver utredas vidare. Förundersökning påbörjas. 23:1 RB. Förberedelserna inför åtal drar igång. Allt utreds först innan man väljer om det ska väckas åtal eller ej.vad för brott måste rapporteras till åklagaren? (bit)Förundersökningen läggs ner. 23:4a RB. Finns inte tillräckligt med bevisning. Med den bevisning vi har kan vi aldrig få en fällande dom, därav läggs förundersökningen ner. Ett litet mål.När kan en förundersökning läggas ner? (bit)Strafföreläggande. 48:2 RB. Den misstänkte personen får hem ett strafföreläggande där det står vad man misstänks för brott och man får då välja om man vill erkänna brottet eller ej. Erkänner man blir det inget åtal eller HUF utan man får det straff som står i strafföreläggandet. Nekar den misstänkte så väcks åtal direkt.(bit) vad innebär strafföreläggande?Åtalsunderlåtelse. 20:7 RB. Det finns möjlighet och grund för åtal men av andra orsaker väljs att inte väcka åtal. Straffet kan inte vara mer än böter eller villkorlig dom. Finns då inga sitament för staten att göra en stor process utan det blir då åtalsunderlåtelse. Är personen i fråga psykiskt sjuk eller om personen är under 18 år blir det åtalsunderlåtelse.(bit) vad innebär åtals underlåtelse?Åtal väcks! Här finns det möjligheter för fällande dom, den misstänkte blir då åtalad. Processen drar igång och nya reglementen kommer in.(bit) vda innebär att åtal väcks?OBS! finns också möjlighet för polisen att utfärda en ordningsbot om det är ett bötesbrott, tex en trafikförseelse.Ordningsbot från polisen ?Förundersökning 23 kap RB Har ett brott begåtts? Vem misstänks? Vilka bevis finns? Mycket polisiärt arbete. I första hand polisens arbete med förundersökningen leds oftast av en åklagare eller en förundersökningsledare (jobbar inom polisen eller söpo, någon högre upp som har erfarenhet). Viktigt för att underbygga målet och för insamling av bevisning. En kombination av polisens arbete och åklagaren/förundersökningsledarens arbete. Samarbetet mellan åklagare och polis startar redan från början. Man strävar efter att åklagaren ska kunna komma till brottsplatsen.förklara vad förundersökning ärEfter förundersökningen avgör åklagaren om hen ska väcka åtal eller inte. Ibland är det uppenbart att ett brott har skett men man har inte tillräcklig bevisning, kan göra det svårt att väcka åtal.Vad händer efter förundersökningen?*Ska få fram underlag så att åklagaren kan avgöra ifall hen ska väcka åtal eller inte. *Bidrar till att koncentrationsprincipen uppfylls. Motsats till förberedande stadiet i civilprocessen. *Utgör en del av den misstänktes rätt till försvar. Genast när man konstaterar att det finns en misstänkt ska den få en offentlig försvarare. (om det är ett mål där man kan få en offentlig försvarare.) tanken med detta är att om det går vidare till HUF så ska den misstänkte ha haft med en person som ser till den misstänkte/tilltalades rätt. *Ger den misstänkte en möjlighet att befrias ifrån brottsmisstankar redan innan åtal.Förundersökningen har 4 huvudsakliga funktioner nämn de*Förhör. Den misstänkte eller vem som helst som kan ha viktiga upplysningar. Familjemedlemmar till den misstänkte kan inte tvingas till förhör, men alla andra kan. Man kan inte neka till att medverka på förhör om man inte är närstående. Kan normalt förhöras max 6 timmar. Ytterligare 6 timmar om det är av synnerlig vikt att förhöret fortsätter. Gäller för den misstänkte när den är gripen. Är personen under 15 år är det 3+3 timmar.Vad händer under en förundersökning? 1/3*Kriminaltekniska undersökningar. (DNA, fingeravtryck) tar oerhört lång tid. Den som är skäligen misstänkt för brottet kan få en offentlig försvarare. Är det ett mindre brott brukar man inte få en offentlig försvarare. Målsäganden kan få ett målsägandebiträde ifall det är ett allvarligare brott.Vad händer under krimtek. undersök. ? 2/3Objektivitetsprincipen uttrycks! 23:4 RB Allt relevant ska beaktas oberoende om det är till åklagarens eller den misstänktes fördel. Detta för att det inte ska bli ett ensidigt mål, inte för att åklagaren ska vinna utan för att rätt person ska dömas.Vad är objektivitetsprincipen? 3/3Det är åklagaren som bestämmer och drar i det fram tills någon ska häktas. Då är det upp till domstolen.vem bestämmer häktning?Inbegriper i en persons frihet och integritet = frihetsberövning! Olika typer av tvångsmedel: Gripande, anhållande och häktning. Kroppsvisitation Husrannsakan Beslag Teleavlyssning m.fl.vilka tvångsmedel finns?Sitter man häktad kan åklagaren dessutom föreskriva restriktioner: *Förbud att ta del av omvärlden (tidning, TV mm) för att man inte ska kunna påverka utredningen genom att ha kontakt med omvärlden, för att man inte ska kunna påverkas av vad andra skriver om målet man är häktad i. kan göra att den häktade ändrar sin uppfattning av vad som hänt felaktigt. *Telefonförbud *Restriktioner för besök eller att vistas med andra häktande. Oftast ensam i cell om man är häktad med restriktioner. Är man tex med i gäng, kan man få besök av andra som kan påverka utredningen och därmed kan man få restriktioner som häktad när det gäller besök. *Främst fokus på gripande, anhållande och häktning! 24 kap RBom man sitter häktad vilka restriktioner ksn åklagaren ge ut?Personen är på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Inte särskilt högt ställt krav + Brottet har ett föreskrivet straff på ett år eller mer. Ska ingå i straffskalan, spelar inte roll om det tex är maxstraffet. + Häktningsskäl föreligger. 3 olika alternativ. = Möjlighet att gripa, anhålla och häkta. En möjlighet, inte ett måste. Bara för att man kan så borde man? Nej, det är en möjlighet. Häktning presumeras dock om straffminimum är 2 år.Vilka grunder gäller för häktning, anhållning och gripnde?*Behovsprincipen ska beaktas. Är det nödvändigt med en häktning, eller kan man göra något mindre ingripande? Tex. Ett reseförbud. *Proportionalitetsprincipen ska beaktas. Man ska ställa behovet av en häktning emot det intrång det innebär för den som häktas. Är de i proportion till varandra?Vilka principer beaktas innan en person häktas?*Flyktfara - Risk för att den misstänkte avviker/gömmer sig för att undvika lagföring eller straff. Att någon åker utomlands, gömmer sig hos någon som skyddar en. *Kollusionsfara - Risk för att den misstänkte förstör bevis eller försvårar utredning. Talar ihop sig med vittnen för att hitta på en alternativ story om händelsen, man försvårar för polisen/åklagaren under förundersökningen. Denna är den vanligaste när åklagaren lägger till restriktioner. *Recidivfara - Risk för att den misstänkte begår fler brott. Man beaktar allvarliga brott här, brott mot person. Någon som misshandlar sina barn, man/fru och då värderar man ifall detta ska hända igen.Vilka höktningsskäl finns ? (räcker med en av dess för att höktnings ska ske)