Upgrade to remove ads
Only $2.99/month

Individens genetik frågor

Terms in this set (19)

Klon?
En klon är en grupp celler eller organismer med samma uppsättning gener.
Befruktning?
Befruktning innebär att två gameter (ett ägg och en spermie) sammansmälter till en zygot (en befruktad äggcell). Vid befruktningen bildar två haploida celler en diploid cell
utklyvning?
Utklyvning kallas det när en egenskap som inte syntes hos föräldrarna dyker upp hos avkomman
Allel?
Allel är en variant av en gen, ett anlag för ett visst uttryck av en egenskap
Locus?
Locus kallas en viss plats i en kromosom.
Genotyp?
Genotyp betecknar en viss uppsättning gener.
Fenotyp?
Fenotyp betecknar en viss uppsättning egenskaper.
Monogena egenskaper
Monogena egenskaper är egenskaper som påverkas bara av allelerna i ett locus.
polygena egenskaper?
Polygena egenskaper är egenskaper som påverkas av allelerna i flera locus.
gen
Begreppet gen har förändrats under historien vartefter som vi har förstått allt bättre hur egenskaper ärvs och får ett visst uttryck (se rutan s. 210). I en betydelse är en gen ett anlag för en viss egenskap. I denna betydelse avser gen antingen en allel eller ett locus. Med gen kan man också mena ett stycke DNA som kodar för ett visst protein. Ännu mer allmänt betyder gen ibland ett avgränsat stycke DNA som har ett samband med vissa egenskaper. Begreppet gen används idag med alla dessa olika betydelser beroende på sammanhang
Förklara hur det kan komma sig att barnen kan ha ärftliga egenskaper som ingen av föräldrarna har, t.ex hur två brunögda föräldrar kan få ett blåögt barn?
Vissa egenskaper, som till exempel ögonfärg, bestäms av alleler som kan vara dominanta eller recessiva. För att få den dominanta egenskapen (brun ögonfärg) räcker det med att bara den ena allelen i ett locus är dominant. En person med en dominant allel och en recessiv allel i ett visst locus kallas heterozygot. Om två föräldrar är heterozygoter, så uppvisar båda den dominanta egenskapen (brun ögonfärg). När heterozygoten bildar könsceller, så bildar de lika många könsceller med den dominanta allelen som den recessiva. Det betyder att hälften av pappans spermier och hälften av mammans äggceller bär på den recessiva allelen. Om två sådana könsceller träffar på varandra, så får barnet en dubbel uppsättning recessiva alleler och kommer att visa den recessiva egenskapen (blå ögonfärg) trots att ingen av föräldrarna gör det.
Varför blev klyvningstalen i tabellen på sid 200 ungefär, men inte exakt 3:1?
Anledningen är att det teoretiska klyvningstalet 3:1 bygger på antagandet att de två allelerna har precis lika stor sannolikhet att hamna i avkomman. Detta stämmer dock bara teoretiskt. Av rena slumpskäl kan man råka ta lite fler pollen med a än med A. Man kan också av rena slumpskäl råka befrukta något fler a-fröämnen, trots att de är lika vanliga som dem med A. Då blir förstås klyvningstalet lägre än 3:1. Men ju fler plantor och blommor som undersöks, desto troligare är det att klyvningstalet hamnar nära 3:1.
Bland marsvin finns en gen med två alleler som påverkar hårlängden. Allelen för kort hår är dominant över allelen för långt hår. Om man har ett marsvin med korthårig fenotyp, hur skulle man genom korsningar kunna ta reda på genotypen?
Se facit
Vilka gener har personerna i stamträden i figurerna på sid 208 /209? beteckna den dominanta allelen med A och den recessiva med a
Se facit
För könsbundna sjukdomar är sannolikheten mycket liten att något av barnen blir sjukt om pappan är sjuk och mamman är frisk. Om däremot morfar är sjuk, men båda föräldrarna är friska är risken betydligt större att ett barn drabbas. Förklara varför detta är fallet och varför det drabbade barnet kommer att vara en pojke?
En könsbunden sjukdom beror på en recessiv allel (som vi kan kalla a) på X-kromosomen. Den dominanta allelen (A) ger inga sådana besvär. Eftersom pojkar alltid får sin X-kromosom från mamman, kan de drabbas även när mamman bara bär på en upplaga av a. Däremot, om endast pappan är anlagsbärare (det vill säga sjuk), förs anlaget över bara till döttrarna. Döttrarna blir då bärare utan att bli sjuka. Typiskt för en sådan nedärvning är därför att de recessiva egenskaperna går i arv från morfar till dotterson. Döttrar kan bli sjuka, men då måste pappan vara sjuk och mamman bära på åtminstone ett anlag. Sannolikheten för ett sådant sammanträffande är mycket liten, eftersom de flesta sådana anlag är sällsynta
Förklara varför en dominant allel, till skillnad från en recessiv allel bara behövs i enkel upplaga för att uttryckas?
En gen kan förändras genom mutationer. Mutationer i en enstaka gen kan uppstå när DNA kopieras före celldelningen. Någon nukleotid kan till exempel bytas ut eller falla bort. En sådan förändring kan göra att en aminosyra ändras i proteinet. Det kan i sin tur betyda att proteinet inte fungerar på samma sätt längre. Ett protein som fungerar annorlunda kan göra att cellen slutar att bilda ett ämne, eller att cellen tillverkar ett annat ämne. Resultatet blir ofta att cellen ser annorlunda ut eller att den fungerar sämre. Om en mutation förstör en gen på den ena kromosomen i ett par, så att den inte längre kan ge upphov till ett fungerande protein, kan allelen på den andra kromosomen i paret "ta över". Denna friska allel kodar då ensam för tillräcklig med protein. Det är förklaringen till atten allel är tillräcklig för att uttryckas. Den dominanta allelen fungerar till skillnad från den recessiva. Ett exemplar av den dominanta allelen räcker ofta för att bilda tillräckliga mängder av ett protein. Cellerna fungerar ändå normalt. Hos till exempel trädgårdsärten behövs bara en fungerande allel, för att den röda färgen ska bildas i blommorna. Bara när det fungerande anlaget A saknas helt, som hos den recessiva homozygoten aa, blir blommorna utan färg, det vill säga vita.
I en undersökning av en fink fann man ett samband mellan föräldrarnas och ungarnas storlek som vuxna. Ju större föräldrarna var desto större var deras ungar. Trots detta resultat kunde man inte vara söker på om storleken påverkades av arvet. Förklara varför!
Att ungar liknar sina föräldrar beror inte bara på arvet, det vill säga på gemensamma gener. Det beror också på att föräldrar och ungar ofta delar samma miljö. Det är till exempel möjligt att man vägde fåglarna i undersökningen och att ju mer feta fåglarna var, desto mer vägde de. Om föräldrarna har ett revir med mycket föda, så blir det mer mat åt både ungar och föräldrar. Det skulle kunna förklara sambandet och inte att de delar gener
Hur skulle man kunna bära sig åt för att undersöka om vänster-högerhänthet är ärftligt hos människan?
Ärftlighet hos människan kan undersökas med släktundersökningar och med hjälp av tvillingundersökningar. I en släktundersökning kan man se om det finns något samband mellan föräldrar med vänster/högerhänthet och om barnen blir vänster eller högerhänta. Det finns dock många problem med en sådan undersökning (se fråga 1). Idag kan man dock använda genteknik för att se om det finns någon gen som föräldrar och barn delar (se nästa kapitel). En säkrare metod än släktundersökningar är tvillingundersökningar. Man jämför då enäggstvillingar med tvåäggstvillingar för att se om enäggstvillingarna mer ofta har samma "hänthet" än vad tvåäggstvillingarna har. Det finns dock flera problem också med tvillingundersökningar, som det berättas mer om i läroboken på sidan 214
Vilka problem finns det med att gamla raser försvinner?
När en ras försvinner, förlorar vi också de gener som var speciella för rasen och vi får färre gener att arbeta med vid förbättringen av husdjur och grödor. Detta kan göra det svårare att anpassa våra husdjur och grödor till miljöförändringar i framtiden.
OTHER SETS BY THIS CREATOR