Upgrade to remove ads
Only $35.99/year

Biologiprov (ekologi)

Terms in this set (31)

Förklara skillnaden mellan individ, population, samhälle, ekosystem, biom och biosfär
En population är en grupp av individer av en art som kan föröka sig med varandra. Populationer inom ett område bildar tillsammans ett samhälle. Samhället utgör tillsammans med den abiotiska miljön ett ekosystem. Ett biom är ett vegetationsområde och med biosfären menar men alla jordens ekosystem.
Förklara skillnaden mellan atmosfär, hydrosfär och litosfär och deras samband med biosfären.
I atmosfären finns det lift, i hydrosfären finns det vatten och i litosfären finns det mark/jord. I biosfären finns alla sfärer och det är bara där det kan finnas liv.
Förklara hur energi flödar och materia cirkulerar i ett ekosystem och hur dessa processer är kopplade till fotosyntesen och respirationen bland växter och djur
Materia som grundämnen kan inte förstöras och kan därför cirkulera om och om igen genom ett ekosystem. Det är flödet av energi gnom ekosystemet som driver grundämnenas kretslopp. Alla ekosystem är beroende av energi, energin kommer oftast från solen. Organismer i ekosystemen behöver grundämnen (kol, kväve). Energin lagras genom växternas fotosyntes. När djur äter växter/andra djur så flödar energin vidare inom ekosystemet. För att kunna ta vara på energin förbränner organismerna de organiska ämnena i cellandningen. I slutet har nästan all energi som lagrat av växternas fotosyntes lämnat ekosystemet som värme.
Förklara att det finns olika klimatzoner på jorden
Det beror på att sollinstrålningen är störst vis ekvatorn och mindre vid polerna. Det beror även på vilken riktning solstrålningen har.
Förklara vad som kännetecknar tundran och taigan, de biom som dominerar i Skandinavien
Tundran är ett kallt klimat där frostperioden varar i ca 10 månader. Tjälen går aldrig ur och orsakar permafrost. Bara små växter som buskar och blommor kan växa här. (mest på Grönland och Antarktis)
Taigan är kalltempererat klimat som sträcker sig runt norra halvklotet. Här växer majoriteten av jordens barrträd och är fattig på andra träslag.
Förklara varför det är bra att jorden innehåller en stor del små partiklar som sand och lera
Markpartiklar har en negativ laddning därför drar de till sig positiva joner. Många av dessa joner är näringsämnen för växter och många små markpartiklar/lerpartiklar gör marken bördigare då de håller kvar fler positiva joner=näringsämnen.
Förklara vad en podsol i barrskog är och hur den bildats
När döda växt- och djurdelar bryts ner så frigörs sura ämnen som innehåller vätejoner H+. Det första som händer är att vatten tar med dessa vätejoner nedåt i marken och vätejoner byter plats med andra positiva joner t.ex Ca2+, K+. Då bildas ett ljusgrått skikt - blekjord. Sen så kan de frigjorda jonerna tas upp av växternas rötter eller åka längre när i marken och tillslut fastläggas. Ett rödaktigt skikt bildas - rostjord. Längre ner finns den opåverkade mineraljorden och ännu längre ner är det fasta urberget.
Förklara var zonerna litoral, pelagial, limnisk, profundal och ljuskompensationspunkt finns i en sjö
Litoralen är strandkanten där växter har sina röter på botten, den sträcker sig från noll till några meters djup. Pelagialen är den fria vattenmassan utanför litoralen. Den limniska zonen är den övre delen av pelagialen . Där finns växt- och djurplankton och fiskar som lever av dessa. Den profundala zonen är den nedre delen av pelagialen där inget solljus når. Där finns inga växter och de djur som lever där lever på de som sjunker från ovan. Ljuskompensationspunkten är den punkt dit solljuset maximalt når. Det kan vara från någon meter till 20-30 meters djup.
Förklara hur cirkulationen av näringsämnen och syre sker i våra sjöar under olika årstider
På sommaren blir ytvattnet varmare än vattnet längre ner och det kallare/tyngre vattnet ligger kvar på botten. Ingen omblandning sker. Syret kommer inte ner till botten och näringsämnen som samlats på botten kommer inte upp till ytan. På hösten får vattnet samma temperatur och en omblandning sker. Syret kommer ner till botten och näringsämnen kommer upp till ytan. På vintern är ytvattnet kallare än vattnet längre ner, men har en lägre densitet. Det varmare vattnet ligger kvar på botten, ingen omblandning sker. På våren får vattnet samma temperatur och en omblandning sker.
Förklara att haven är uppdelad i en litoral zon, pelagial zon, sublitoral zon och att det finns kontinentalsocklar och djuphavsslätter
I hav är litoralen den zon som påverkas av tidvatten och de växter och djur som lever där måste kunna klara torrläggningen som sker två gånger per dygn. Utanför litoralen finns sublitoralen som sträcker sig ut till kontinentalsockeln där botten stupar brant nedför ned mot djuphavsslätten. Det mesta liv finns i den fotiska zonen (tillräckligt med solljus så fotosyntesen kan ske). Under den ligger den aforiska zonen där solljus inte når.
Förklara fotosyntetiserande alger som kiselalger och dinoflagellater
Både kiselalger och dinaflagellater är växtplankton i haven som har fotosyntes. De tar upp stora mängder koldioxid och frigör mest syre av alla växter på jorden. Det är växtplankton i haven som skapar det mesta av syret i atmosfären
Förklara varför Östersjöns bräckta vatten ställer till problem för växter och djur
Det är inte många arter som klara av att leva i Östersjöns bräckta vatten. Fiskar som är anpassade för saltvatten från problem då vatten vill tränga in i deras kroppar för att utjämna vatten/salt-balansen. Fiskar som är anpassade för att leva i sötvatten får problem då vatten vill tränga ut ur deras kroppar för att utjämna vatten/salt-balansen
Vad skiljer heterotrofa och autotrofa organismer åt?
Heterotrofa organismer skaffar sig föda genom att äta andra organismer. Svampar och många encelliga organismer är heterotrofa. Autotrofa organismer kan skapa sin egen föda genom fotosyntesen (växter)
Skillnaden mellan producenter, konsumenter och nedbrytare?
Producenter (autotrofa) producerar själva allt de behöver för att leva. Konsumenter (heterotrofa) behöver resurser som producenterna producerar. Konsumenter som framförallt lever på döda organismer eller rester av levande organismer (hud, blad, avföring) kallas nedbrytare. Bakterier och insekter är nedbrytare.
Skillnaden mellan predator, karnivor, herbivor, omnivor och parasit?
Predator är köttätare eller allätare.
Herbivor är bytesdjur so oftast är växtätare.
Karnivorer är ett annat namn för köttätare.
Omnivor är ett annat namn för allätare.
Parasiter lever på/av/inuti någon annan. Kan skada eller bara finnas där utan göra någon skada.
Förklara hur en näringsväv är uppbyggd
En näringsväv är uppbyggd av näringskedjor. Om en art bara livnärde sig på en art och bara var byte för en art så skulle det bli en näringskedja. En näringsväv talar om vilka som äter vad i större omfattning. Producenter är längts ner sen kommer primärkonsumenter, sekundärkonsumenter, tertiärkonsumenter och nedbrytare
Varför blir det färre och färre djur desto längre upp i en energi-/näringspyramid man kommer och vart tar energin vägen?
Bara 10% av näringen går vidare från en trofinivå till nästa och detta gör att toppkonsumenterna måste äta mycket av den nedanstående trofinivån och så de inte blir överproducerade.
Förklara bottom-up reglering
I bottom-up reglering så styrs mängden arter av växter och djur underifrån. Det styrs av tillgången på näringsämnen vilket påverkar antalet producenter - antalet primärkonsumenter - sekundärkonsumenter - tertiärkonsumenter.
Förklara top-down reglering
Då styrs ekosystemet av konsumenterna på högre trofinivåer. En minskning av antalet teriärkonsumenter leder till att antalet sekundärkonsumenter ökar - primärkonsumenter minskar och mängden konsumenter ökar.
Vad är en ekologisk nisch?
En ekologisk nisch sammanfattar alla de krav som en art har på resurser och miljöförhållanden för att kunna överleva och fortplanta sig.
Hur styrs den ekologiska nischen av olika abiotiska och biotiska faktorer?
Alla arter har en temperaturmaximum och ett temperaturminimum där de överlever. Mellan dessa temperaturer är artens toleransområde för temperatur. Samma gäller för vattentillgång. Toleransområde är mängden av en abiotisk faktor som arten överlever i. T.ex temperatur, vattensalthalt, markens ph.
Förklara skillnaden på fundamental och realiserad nisch
När två arter med liknande ekologiska nischer lever i samma habitat så behöver de använda mer av sin ekologiska nisch eftersom att de är mer utsatta för konkurrens av andra arter. När de konkurrerar med varandra minskar möjligheten att utnyttja det fundamentala (grundläggande) nischen fullt ut. Då istället använder de arternas realiserade nisch (förverkliga).
Förklara vad interferens och exploatering betyder när det gäller inomartskonkurrens
Interferens är när konkurrensen innebär direkt konflikt med andra individer om födan. T.ex björnen hindrar andra björnar från att äta från hennes älg.
Exploatering är när konkurrensen inte innebär att ingen direkt konflikt uppstår om föda. T.ex när en mås dyker och fångar en fisk så blir den inte attackerad av andra måsar.
Förklara hur antalet individer av en djurart kan variera med en viss cyklisk regelbundenhet
Cyklisk variation är t.ex att antalet lemmar beror på antalet rovdjur som äter dem. Finna det många rovdjur så minskar lämlarna, men detta leder i sin tur att rovdjuren sedan minskar eftersom det är brist om föda - detta cirkulerar.
Förklara hur mellanartskonkurrens och nischdifferentiering på skikt leder till förändring och evolution
Mellanartskonkurrens kan på skikt leda till att en arts fundamentala nisch förändras genom naturligt urval. Det naturliga urvalet gynnar individer som undviker mellanartskonkurrensen. De mer udda individerna gynnas på bekostnad av sina "normala" släktingar. Därför blir deras egenskaper vanligare och vanligare i populationen. Med tiden specialiseras de två arterna på resurser som det råder minst konkurrens om.
Förklara hur predation påverkar artsammansättningen genom att förändra mellanartskonkurrensen
Ett exempel är en äng som inga djur betar på kommer tillslut att växa igen vilket gör att antalet arter av växter och djur minskar då några få starka arter (högt gräs, lövträd) kommer börja dominera. Utan predation från rovdjur minskar mångfalden av arter och andra djur.
Vad är mutualism?
Mutualism är när två olika arter samarbetar och de båda drar nytta av samarbetet. T.ex bin och blommor, oxhackare som åter insekter från djur, svampar och träd.
Vad är kommensalism?
Kommensalism är då ena drar nytta av den andra, men den första påverkas inte positivt eller negativt av symbiosen. T.ex lavar som växer på trädstammar
Vad är amensalism?
Amensalism är då den missgynnas och den andra är opåverkad. T.ex när träd med täta löv skuggar marken så att det blir svårt för andra växter att leva där.
Förklara vad samevolution är
Samevolution är ömsesidiga evolutionära förändringar hos arter. Då två eller fler arter i en näringsväv utvecklas tillsammans. T.ex så flätas svampens hyfer samman med trädens rötter, svampen tar näring ur rötterna och träder får vatten och mineralämnen utan att själv behöva lägga energi på att utveckla ett större rotsystem.
Vad är en nyckelart?
Arter av djur och växter som är betydelsefulla för många andra arter av djur och växter.
Students also viewed