Only $35.99/year

Tandvårdsrädsla/Tandvårdspsykologi

Terms in this set (59)

*Psykoanalytisk teori (Freud);
-I vårt medvetna finns våra tankar, viljor, känslor och handlingar. Detta medvetna påverkas av sinnesintryck och av psykets övriga skikt.
-I vårt förmedvetna finns allt det som en gång funnits i vårt medvetna men som just nu inte finns i minnet. Det som finns i vårt förmedvetna kan däremot lätt plockas upp i vårt medvetna.
-I vårt omedvetna finns element från spädbarnsåldern eller sådant som funnits i vårt medvetna men som har trängts undan av olika skäl, exempelvis aggressioner och sexualitet. Det omedvetna kan dock ta plats i vårt medvetna genom exempelvis drömmar eller vid olyckor.

Beteendepsykologi/Behaviourism (Pavlov);
Psykologi inriktad på att uppmärksamma, identifiera och tolka människors beteenden (sätt att vara och reagera) i vardagsliv, skola, utbildning och arbetsliv. Psykologi baserad på behaviorismens teori om stimuli, responser och förstärkningar.

Kognitiv psykologi (Köhler)
Att känna igen och hantera tankefällor
*Förstoring och katastroftänkande = I varje situation som kan kännas olustig ser patienten alltid det värsta scenariot. Med hjälp av sokratiska frågor, kommer man åt katastroftankarna och hjälper hen att påverka känslan av dessa.
*Tänk om-fällan = Inte lika dramatisk som katastroftänkandet, men en person som befinner sig i denna är ständigt upptagen med hypotetiska scenarier om vad som kan hända.
*Övergeneralisering = Tendensen att generalisera att en tidigare negativ erfarenhet i tandvården, kommer att gälla alla likartade tillfällen
*Etikettering = Man sätter en etikett på sig själv eller omgivningen
*Allt eller inget = En tendens att se allt i svart eller vitt. Här är det bra att intressera sig för de strategier som patienten använder för att hantera smärta i andra sammanhang.
*Måste/bör tänkande = En strävan efter fulländning i form av de krav man ställer på sig själv och ibland sin omgivning. Genom Kognitiv terapi försöker man identifiera de "måsten" som patienten ser i sitt förhållande till tandvården och transferera dem till att vilja i stället

Social psykologi (Baudura);
-Interaktionen mellan individen och hens sociala omgivning.
-Observationsinlärning. Att observera hur någon annan gör i olika situationer. Om man upplever att modellen är lik sig själv på något sätt, eller att modellen är någon man vill efterlikna, ökar chansen till att man tar efter beteendet. Individens tilltro till den egna förmågan (self efficacy) är en essentiell föreställning inom den socialkognitiva teorin.
-Självkometens kan förstärkas genom modellinlärning och genom att klara av det man tycker är utmanande. Här är det också bra med positiv feedback och uppmuntran
KASAM mäter förmågan att hantera svårigheter och stress. Ju högre grad av KASAM som en individ har desto bättre förmåga att hantera svårigheter och stressiga livssituationer som det kan innebära att få diagnos och att hantera en sjukdom.
En tillit till sin förmåga att identifiera inre och yttre resurser, använda dem om och om igen på ett hälsofrämjande sätt. Ett sätt att se på livet som sammanhängande, begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett sätt att tänka vara, handla och bemöta andra människor.

Känsla av begriplighet (jag vet)- - Förståelse och förmåga att bedöma och förklara olika händelser.

Hanterbarhet (jag kan) - Förmåga att möta och hantera dessa olika händelser utan att bli offer för omständigheter.

Meningsfullhet (jag vill) - Delaktighet och en känsla av att kunna påverka situationen, att se en mening med det hela.

En stark känsla av sammanhang innebär att personen har en mängd resurser och förmåga att använda dessa på ett hälsosamt sätt. Det kan vara känslor/resurser som självkänsla, kunskap, ekonomiska, socialt nätverk m.m

Det speglar helt enkelt hur en individ uppfattar sig själv och sitt liv som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Som äldre är det mer viktigt med god hälsa och sociala kontakter.
Personer som uppfattar allt detta som bra och positivt har oftare en god munhälsa mer antal tänder kvar osv tillskillnad från en äldre med låg självkänsla som då har en sämre tandstatus.

Viktigt är att tandvårdspersonal uppmärksammar patientens KASAM och strävar efter att stärka den. Man har hittat samband mellan mödrar med låg sociekonomisk status och barntandvård. Många patienter med tandvårdsrädsla har samma upplevelse av tandvården, obegriplig, ohanterlig och meningslös, detta oavsett vilken kulturell eller etnisk bakgrund patienten har.