Upgrade to remove ads
Only $35.99/year

Testa dig själv [Frågor] - Kemi

Terms in this set (26)

1.1 Ungefär hur många olika atomslag finns det?
Det finns strax över 100 olika atomslag.
1.1 Vilka är de vanligaste atomslagen i din kropp?
De tre vanligaste atomslagen i din kropp är kolatomer, väteatomer och syreatomer.
1.1 Varifrån kommer ordet atom?
Ordet atom kommer ursprungligen från det grekiska ordet "atomos" som betyder "odelbar". Det var Demokritos som först döpte atomerna till atomos, av just den anledningen (betydelsen).
1.1 Vem bevisade att det finns atomer?
Den engelske kemisten John Dalton var den som runt år 1800 genom sina experiment lyckades bevisa Demokritos teori om atomer.
1.2 Hur många atomer brukar det vara (kan det finnas) i en molekyl?
I en molekyl kan det vara allt från två atomer till flera miljoner.
1.2 Varför behöver vi molekylmodeller?
Vi behöver molekylmodeller för att kunna förstå hur atomer och molekyler fungerar. Vi behöver nämligen någon sorts modell för att hjälpa oss få en bild av av de, eftersom de är för små för att vi ska kunna se dem med blotta ögat.

Vi använder oss av två sorters modeller - pinn-kulmodeller och kalottmodeller.

I pinn-kulmodellen är det lättare att se alla atomer eftersom pinnarna skapar mellanrum mellan kulorna. Kalottmodellen är dock mer verklighetstrogen, då atomerna i en molekyl i verkligheten sitter ihop utan mellanrum. Tyvärr är ingen av modellerna helt verklighetstrogna.
1.3 Ungefär hur många grundämnen finns det?
Eftersom det finns drygt 100 olika atomslag, finns det lika många grundämnen.
1.3 Nämn några exempel på grundämnen.
Några exempel på grundämnen är väte (H), syre (O), järn (Fe) och kol (C).
1.3 Beskriv hur syremolekylen är uppbyggd.
Syremolekylen är uppbyggd av två syreatomer bundna till varandra.
1.3 Vilka är de kemiska tecken för väte, syre, kväve och kol?
Väte - H
Syre - O
Kväve - N
Kol - C
1.3 Beskriv hur en vattenmolekyl är uppbyggd.
Vattenmolekylen är uppbyggd/sammansatt av två väteatomer och en syreatom.
1.4 Det kinesiska ordet för kemi betyder "förvandlingslära". Varför är det ett bra ord för kemi?
Det kinesiska ordet för kemi betyder "förvandlignslära", vilket är ett bra ord för kemi eftersom kemi även handlar hur olika ämnen byggs om och förvandlas till andra ämnen.
1.4 Vad händer om man tänder eld på knallgas? Förklara så noga du kan.
När knallgasen värms upp gör först värmen från elden att syrgasmolekylerna och vätgasmolekylerna tas isär till atomer. Sedan sätts de ihop på ett nytt sätt så att det bildas andra molekyler, i detta fall vattenmolekyler. När ämnen sätts ihop och bildar nya ämnen kallas det för en kemisk reaktion. När atomerna förenar sig till vattenmolekyler släpps det loss en massa energi - det är den energin som ger knallen.
1.4 Varför är det viktigt att vi återvinner material när ändå inga atomer kan försvinna?
Det är viktigt att återvinna material trots att inga atomer kan försvinna eftersom man då kan ta vara på atomerna i t.ex. en plastburk och kan använda de till ny plast. Om man inte återvann skulle det bli svårt att ta hand om atomerna (t.ex. från aska). Genom återvinning använder vi jordens resurser på ett bra sätt, vilket skyddar miljön och göra att vi kan använda gammalt material för att tillverka nya saker.
1.5 Varför säger vi att syre är en gas, när det kan vara både en vätska och ett fast ämne?
Vi säger att syre är en gas eftersom syre i "normala" temperaturer är i gasform. Syre övergår till vätska först om vi kyler ner den till -183°C.
1.5 Förklara vad som händer med molekylerna om vi värmer upp is från -10°C till (+)110°C?
När isen (fast form) värms upp och blir till vatten (flytande form) bryter sig molekylerna loss ur det fasta mönstret som de sitter i fast form och börjar glida runt varandra. När den sedan värms ännu mer, över vattnets kokpunkt (100°C) förångas vattnet och blir till vattenånga (gasform). Då får molekylerna så mycket fart att de svaga bindningarna inte alls kan hålla ihop dem längre.
1.5 Vad är värme för någonting?
Värme är rörelse hos molekylerna.
1.6 Vad betyder siffran 2 i molekylformeln för syre O2?
Tecknet för en syreatom är O. För att visa att det är två sammansatta atomer (en molekyl) skriver vi en liten tvåa snett nedanför till höger om kemiska tecknet (O). O2 är alltså molekylformeln för syre, och tvåan i den står för att den består av två atomer.
1.6 Vad betyder siffran 3 i 3 H2O?
Om vi talar om att det finns tre vattenmolekyler sätter vi en trea framför H2O, för att visa att det finns tre stycken vattenmolekyler. 3 H20 betyder alltså tre vattenmolekyler.
1.6 Skriv molekylformen för väte och syre.
Väte - H2
Syre - O2
1.6 Hur ser reaktionsformeln ut när syrgas och vätgas bildar vatten? Förklara de olika delarna av formeln.
2 H2 + O2 --> 2 H2O

Pluset är för att visa vilka ämnen som reagerar med varandra. De kemiska tecknen på båda sidor om pluset är ämnena som reagerar med varandra. (reaktanter). Det står även hur många atomer/molekyler som krävs. I detta fall reagerar vätet med syret. Man kan säga att ämnena sätts ihop, alltså är pluset ganska passande.

Pilen är en reaktionspilen. Det pilen pekar på är produkten, det vill säga det nya ämnet/ämnena reaktanterna omvandlas till/bildar. I detta fall visar den att om H2 (väte(molekyl)) reagerar med O (syre(atom)) bildar det H20 (vatten(molekyl)).

Reaktions pilen går att vända på så att den pekar åt vänster, då visar den vad ämnet kan delas upp i för beståndsdelar.
1.8 Förklara vad som händer med socker som du löser upp i te.
Det som händer med socker som du löser upp i vatten i te är att sockret delar upp sig i ensamma sockermolekyler. Varje sockermolekyl är då/sen inbäddad i vattenmolekyler. Molekylerna är så små att vi inte kan se skillnad på/skilja på sockret från vattnet. Sockret blir en del av vätskan.

BONUS: Vattnet fungerar som lösningsmedel och löser sockret. Detta gör att socker-teet är en lösning.
1.8 Förklara med exempel skillnaderna mellan uppslamningar, emulsioner och lösningar.
UPPSLAMNINGAR
Uppslamningar är blandningar med bitar i. Ett exempel på en uppslamning är om du blandar vatten och grus i en hink och rör om.

EMULSIONER
Emulsioner kallas det när det uppslammade ämnet är en vätska. Ett exempel är om du häller matolja i vatten. Då lägger sig oljan ovanpå vattnet eftersom vattnet har en lägre densitet än oljan. Det betyder att vattenmolekylerna sitter tätare packade, alltså väger det mer och sjunker till botten. Oljan, däremot, har högre densitet och därför flyter den. Oljan och vattnet kan inte lösa sig i varandra på grund av deras olika densitet.

LÖSNINGAR
Lösningar består av lösta småbitar i form av molekyler eller joner. Ett exempel är "blandningen" av te och socker. Då bryts/delar sig sockret till sockermolekyler som sedan var och en bäddas in i vattenmolekylerna. Eftersom man inte längre kan se vad som är vatten och vad som är socker kallas vätskan för en lösning.
1.8 Nämn några olika lösningsmedel.
- Vatten
- Aceton
- Lacknafta
1.8 Hur framställer man salt ut vatten?
För att framställa salt ur havsvatten "stänger vi in" havsvattnet och låter vattnet avdunsta i solen.Det som sedan förblir kvar är saltet.
1.8 Beskriv några olika faktorer som kan påverka lösligheten för ett ämne?
- Temperatur (oftast löses ämnen enklare och i större kvantitet i högre temperaturer)
- Att lösningen förblir omättad (om man tar för mycket slutar ämnet lösa sig)
- Vad du använder som lösningsmedel (olika lösningsmedel är olika starka)
- Mängden lösningsmedel motsvarande mängden som ska lösas (mer lösningsmedel gör att ämnet löses bättre)
- Att röra om (du låter det "blandas" mer)
- Hur stora bitar bitarna är som ska lösas (större bitar tar längre tid att lösa)
Students also viewed