Begrepp till kapitel 1, 5 och 6

4.1 (27 reviews)
Dispositiv lagregel
Click the card to flip ūüĎÜ
1 / 51
Terms in this set (51)
MenedAtt under ed ljuga eller förtiga sanningen inför domstol.Offentlig rättRegler som reglerar statens och kommunernas organisation och verksamhet, deras inbördes förhållande och dess förhållande gentemot medborgarna.PrejudikatTidigare avgjorda rättsfall som är vägledande för senare avgöranden av liknande fall. Det är främst Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden som är av prejudicerande karaktär.PropositionFörslag till lagändring eller ny lagstiftning. Framställs av regeringen och läggs fram för beslut i riksdagen.RegeringLandets högsta verkställande myndighet. Den svenska regeringen styr landet och leds av statsministern. Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsministern tillsätter själv övriga statsråd (ministrar) i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen.RättskapacitetFörmågan att ha rättigheter och skyldigheter. Varje människa har rättskapacitet från födseln.RättssubjektDen som har rättskapacitet och därmed kan ha rättigheter och skyldigheter (dvs varje fysisk och juridisk person).SanktionPåföljd, som t ex fängelsestraff, vite eller skadestånd.Svensk författningssamlingDen officiella svenska lagpublikationen.Tvingande lagregelLagregel som inte går att avtala bort.UtskottsbetänkandeMotiverat förslag från något av riksdagens utskott hur riksdagen ska besluta i ett ärende.Allmän domstolDomstol som avgör brottmål och tvistemål. Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.ArbetsdomstolenSpecialdomstol som dömer i arbetsrättsliga mål.BrottHandlande som enligt lag kan leda till straff.BrottmålEtt mål där någon - oftast åklagaren genom allmänt åtal - yrkar att någon annan skall dömas till brottspåföljd för att ha begått en brottslig gärning. Enskilt åtal, som väcks av privatpersoner, är ovanliga.BöterBrottspåföljd och straff som innebär att den dömde ska betala pengar till staten.FörvaltningsdomstolDomstol som avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.FörvaltningsrättFörvaltningsdomstol som dömer som första instans i förvaltningsmål.HovrättDomstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från tingsrätter under dess domsaga (domkrets).Högsta domstolenDen högsta allmänna domstolen som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon hovrätt.Högsta förvaltningsdomstolenDen högsta förvaltningsdomstolen (tidigare namn: Regeringsrätten) som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon kammarrätt.JustitierådTitel för ledamot (domare) av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.KammarrättDomstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från förvaltningsrätter under dess domsaga (domkrets).UppsåtMed vett och vilja, avsikt, dolus. Det finns olika former av uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt.TvistemålMål som rör civilrättsliga tvister (t ex familjerätt eller avtalsrätt).TingsrättAllmän underrätt som är första instans vid de allmänna domstolarna.TilltaladDen som blivit åtalad för brott.SvaromålDen talan som svaranden för, d v s inställning och grunder.SvarandeDen som blir stämd vid tingsrätten, d v s kärandens motpart.Subjektiva rekvisitDe förutsättningar avseende gärningsmannens insikt eller vetskap som krävs för att ett visst brott ska föreligga. Huvudregeln är att uppsåt krävs för brott. I det fall oaktsamhet räcker ska det särskilt skrivas ut i straffbestämmelsen.StraffskalaDet intervall, d v s övre och nedre gräns, inom vilket straffmätning ska ske. Exempelvis fängelse i lägst ett och högst tio år (grov misshandel). Kallas ibland strafflatitud.SpecialdomstolDomstol vars inriktning är speciella mål, t ex Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.ProcessrättRegelsystem som styr rättegångsförfarandet.ProcessRättegång.Objektiva rekvisitDe yttre förutsättningarna, omständigheterna, som krävs för att ett visst brott ska föreligga.OaktsamhetVårdslöshet, culpa.NämndemanLekmannadomare, d v s icke lagfaren domare som utses av politiska organ såsom kommunfullmäktige. Nämndemän finns i vissa mål i förvaltningsdomstolar och vid familjemål och brottmål vid tingsrätt och hovrätt.MålsägandebiträdeEn jurist (ofta en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå) som i vissa mål utses av domstolen att stödja och hjälpa en målsägande.MålsägandeDen mot vilken brott påstås vara begånget eller den som påstår sig lidit skada av brottet. Motpart till den tilltalade om han biträder åtalet eller har en skadeståndstalan.MarknadsdomstolenSpecialdomstol som handlägger mål enligt bl a konkurrenslagen och marknadsföringslagen.KärandeDen som framställer ett krav mot någon (svaranden) genom ansökan om stämning.