Only $35.99/year

Terms in this set (93)

a. Lindrigt: Lindrig inflammation av huden i kronrand och/eller klövspalt med lindrig varbildning eller mer kroniskt med torra krustor. Ömmar inte.
Allvarligt:Kraftig inflammation av huden i kronrand och/eller klövspalt med sår och granulationsvävnad som blöder och ömmar vid beröring. Strawberry foot roth.

b. Klövspaltseksem: Är ofta relaterat till Dichelobacter nodosus och spiroketen Treponema, en inflammation som börjar i klövspalten och sedan kan sprida sig till sulan. Kan initiera klövröta. Bakterien kan infektera vid dålig miljö eller dålig klövvård.
Klövröta:Orsakas av kemisk eller fysikalisk nedbrytning av hornvävnaden, eller en störd hornproduktion som en följd av eksem. Predisponerande faktorer är dålig miljö och fukt som luckrar upp hornet.

c. Otillräcklig koncentration i blandningen för att avdöda bakterierna
Korna går inte i klövbadet
Stallet är smutsigt så klövbadet hjälper ej eftersom klövarna blir smutsiga igen
Inte tillräckligt djupt så hela klöven doppas ej
Byts för sällan vilket gör att det blir smutsigt och funkar sämre

d. Kort sikt:
Fortsätt med fotbaden och kontrollera effekt
Byt vatten oftare
Se till att korna går i fotbadet, t.ex. övervaka efter mjölkning att korna går i
Karantän på nyinköpta djur
Lång sikt:
Förbättra hygien i stallarna
Bättre urinavflöde och utgödsling i gångarna
Optimal liggkomfort för att minska ståtiden och så de inte går runt i gödsel
Eventuellt kan korna gå ute på bete längre då klövproblem ofta uppkommer vid installningssäsong
Klövvård 2 gånger/år där man även kan behandla klövröta samtidigt
Akut våmacidos uppstår vid plötsligt intag av för mycket kraftfoder, vilket gör att pH sänks och laktatspjälkande bakterier dör medan laktatbildande bakterier gynnas och bildar mer laktat, vilket ökar osmolariteten i våmmen och gör så vätska går från cirkulationen till våmmen, detta ger upphov till dehydrering och hypovolemi. Ökningen av laktat gör att våm-pH sänks ytterligare och ger skador på slemhinnan. När mikroberna dör gör det att endotoxiner kan frisättas i systemet, vilket ger en toxisk chock med symtom såsom inappetens, takykardi, takypné, dehydrering, diarré, dehydrering, blaskig våm, kall perifert, apati, i värsta fall koma och död.
Om tidigt i förloppet vill jag prova att evakuera kraftfoder ur våmmen med en grov sond och sätta i våmvätska från ett friskt djur och därefter ge idisslingsbollar från en annan ko för att återställa mikrofloran och ersätta våmvätska. Vill även återställa dehydrering och elektrolyter genom att sonda i 20-30 L vätska peroralt om det finns våmfrekvens och våmmen är tömd.
Man bör ta bort åtkomsten till kraftfoder och ge långstråigt grovfoder i 3-5 dagar innan kraftfoder återintroduceras, för att stimulera motoriken i mag-tarmkanalen.
Om jag inte lyckas evakuera kraftfoder kan jag korrigera våm-pH peroralt genom att ge 200-400 g bikarbonat blandat med 20-30 L vatten (ska ej ges om våmmen är tömd pga risk för metabolisk alkalos) och knåda våmmen ordentligt. Kan även ge idisslingsbollar från annan ko för att återställa mikrofloran. Vill även återställa
dehydrering och elektrolyter genom att ge Ringer Acetat i.v. Magnesiumtrisilikat kan ges peroralt då det lägger
sig som en skyddande hinna på slemhinnan och buffrar.
I grava fall kan jag behöva ge Na-bikarbonat i.v. samt ge antibiotika för att förhindra bakteriell infektion. Måste även säkerställa tiamin (som bildas i våmmen) och motverka endotoxinpåverkan genom NSAID. Om situationen är för allvarlig kan jag behöva avliva kon.
Vanligaste agens är rotavirus, kryptosporidier och coronavirus utifrån kliniska symtom och ålder. Vill börja med att ta en noggrann anamnes och göra en klinisk undersökning av kalvarna för att kontrollera hull och symtom. Därefter vill jag fråga DÄ:
Hur ser råmjölksrutinerna ut? Får de i sig tillräckligt med råmjölk tillräckligt snabbt? De ska få 3-4 L inom 6 h (gärna tidigare) och därefter 3-4 L råmjölk 1-2 gånger under det första dygnet. Därefter ges övergångsmjölk i 3-4 dagar, ge ca 6 L fördelat på ca 4 givor. Testa råmjölkens kvalitet med Brix refraktometer (>22 % bra, <20 % stödutfodra från råmjölksbank), kontrollera att det finns fryst råmjölk vid behov. DÄ bör övervaka kalvning och råmjölksintag samt analysera råmjölk. Kan även analysera totalprotein (>55 g/L) och IgG (>5 g/L, helst >10 g/L) genom att ta blodprov på kalvar 2-7 dagar gamla.
Hur och var sker kalvningen? Kalvar bör födas i en ren och övervakad kalvningsbox separat från övriga kor, varje kalv bör ha en individuell box för att minska smittrisken. Hygien i kalvningsbox?
När avvandes kalvarna och hur hålls de? Kalvar ska helst vara 3-4 veckor i ensambox och därefter bör man ha max 4-5 kalvar i samma grupp som är i samma ålder för att inte de äldre ska smitta de yngre. För många kalvar i en grupp riskerar också att smitta sprids lättare.
Hur ser hygienen ut? Tillämpas all in-all out? Hur städas boxarna och hur ofta? Om boxarna städas för sällan kan smittrycket byggas upp och orsaka sjukdom.
Jag vill ta träckprov från 3-5 kalvar för att ta reda på orsaken till diarrén (odling och antigen-ELISA för rotavirus, PCR för coronavirus, mikroskopering för kryptosporidier), samt ta blodprov för att kontrollera antikroppsnivån hos kalvarna.
Råmjölk:
Kalvningen bör vara övervakad så man kan se att kalven får i sig råmjölk i tid.
Kalven ska få i sig 3-4 L råmjölk inom 2h efter födsel (enligt lag 6h), därefter ytterligare 3-4 L uppdelat på 1-2 gånger under det första dygnet.
Ge därefter övergångsmjölk i 3-4 dygn för lokalt skydd i tarmen, ca 6 L fördelat på ca 4 mål.
Kontrollera råmjölkens kvalitet med Brix refraktometer, > 22 % är bra men om det är under det så behöver man stödutfodra kalvarna från råmjölksbank, gården bör ha fryst råmjölk vid behov från äldre kor.
Kontrollera att kalvarna har tillräckligt med antikroppar, ta blodprov från ca 3-5 kalvar som är 2-7 dygn gamla och kolla IgG (> 5 g/L) och totalprotein (> 55 g/L)
Gruppstorlek:
Kalvar ska födas i en separat övervakad kalvningsbox och därefter stå enskilt i kalvhyddor tills de är ca en månad gamla, innan de flyttas ihop i grupp. Ger även en bättre individkontroll.
Kalvgrupper ska helst vara 5-10 kalvar i samma ålder då de äldre lätt kan smitta de yngre och det blir en större smittspridning med fler kalvar i samma box.
Rengöring/hygien:
Bra att tvätta ur boxen mellan varje kalvgrupp för bättre hygien och mindre smittrisk. Det är bra att köra all in-all out för bästa rengöring mellan varje kalvgrupp, men eftersom det är så många kalvar i samma box och av olika åldrar blir det svårt att tillämpa.
Bör tvätta boxen oftare än en gång per sommar, det bör göras mellan varje förflyttning av grupper. Desinfektionsmedel bör användas efter högtryckstvätt.
Yngre kalvar råkar på smittor från kalvar som är flera månader gamla vilket inte är bra!
Servera mjölk i napphinkar pga mindre risk att de suger på varandra eller sig själva mindre risk för t.ex. navelinfektioner.