Begrepp Biologi

Abort
Click the card to flip ūüĎÜ
1 / 177
Terms in this set (177)
ArtOrganismer som kan fortplanta sig med varandra under naturliga f√∂rh√•llanden och som d√• kan f√• fruktsam avkomma tillh√∂r samma art (fruktsam = att kunna f√• "barn").Art√§rBlodk√§rl som leder blod fr√•n hj√§rtat.ArvsanlagGen. En bit av en DNA-molekyl som √§r "recept" p√• ett visst protein.ArvsmassaAllt DNA som finns i en cell.AstmaEn sjukdom som g√∂r att luftv√§garna till lungorna blir tr√•nga.Autonoma nervsystemetEn del av nervsystemet som vi inte kontrollerar med viljan. Det p√•verkar t.ex. andningen, hj√§rtat och tarmarna.BakterieEncellig organism som saknar cellk√§rna.BefruktningTv√• k√∂nsceller "sm√§lter" sammanBastardHybrid. En korsning mellan tv√• arter.Bindv√§vV√§vnad med mycket proteintr√•dar som binder samman celler, v√§vnader och organ.BinjureSitter vid varje njure. Avger bl.a. hormonet adrenalin.Biobr√§nsleVed, flis, etanol och biogas √§r exempel. Br√§nslen som kommer fr√•n v√§xter som lever idag. De √§r f√∂rnyelsebara, eftersom de kan odlas i samma takt som vi f√∂rbr√§nner dem.Biologisk m√•ngfaldAtt det finns m√•nga arter och m√•nga olika naturtyper.BiomassaVikten (massan) av alla organismer som finns inom ett visst omr√•de.Biosf√§rDet omr√•de runt jorden d√§r det finns liv.BisexuellK√§nslom√§ssigt och sexuellt intresserad av b√•de m√§n och kvinnor. Ordet bi betyder tv√•.Blinda fl√§ckenDen del av n√§thinnan d√§r synnerven ansluter till √∂gat och d√§r det saknas sinnesceller (stavar och tappar).BloddopingOtill√•ten metod att √∂ka blodets f√∂rm√•ga att transportera syre.Blodf√∂rgiftningEn allvarlig infektion som beror p√• att bakterier har kommit in i blodet och bildat gifter.BlodplasmaDen del av blodet som inte √§r blodkroppar.Blodpl√§ttarKallas √§ven blodkorn eller trombocyter. Medverkar till att blodet kan levra sig.Blodv√§rdeEtt m√•tt p√• hur mycket hemoglobin (Hb) blodet inneh√•ller. M√§n b√∂r ha blodv√§rdet 130‚Äí170 gram/liter och kvinnor 120‚Äí150 gram/liter.Bl√•gr√∂na bakterierBakterier som har fotosyntes. Kallas √§ven cyanobakterier eller bl√•gr√∂na alger (trots att de inte √§r alger).Bl√∂darsjukaBlodet har sv√•rt att levra sig. De vanligaste formerna orsakas av anlag p√• X-kromosomerna och √§r d√§rf√∂r vanligast bland m√§n p√• samma s√§tt som r√∂d-gr√∂n-f√§rgblindhet.BulimiHets√§tning. En allvarlig form av √§tst√∂rning.CancerElakartad tum√∂r.CellMinsta levande enheten. Har en egen √§mnesoms√§ttning och styrs av egna arvsanlag.CellandningCellens f√∂rbr√§nning av druvsocker med hj√§lp av syre.Centrala nervsystemetHj√§rnan och ryggm√§rgen tillsammans.DDTEtt insektsgift som √§ven kan skada andra djur och m√§nniskor. Har f√∂rbjudits i flertalet l√§nder.DiabetesKallades tidigare f√∂r sockersjuka d√§rf√∂r att blodet inneh√•ller f√∂r mycket socker. Det kan bero p√• att bukspottk√∂rteln bildar f√•r lite insulin.DialysRening av blodet genom en "konstgjord njure".Diskbr√•ckUppst√•r d√• en disk, d.v.s. en st√∂td√§mpande skiva mellan tv√• ryggkotor, skadas och kl√§mmer p√• nerver.DNADeoxiribonukleinsyra. Arvsanlagen hos alla levande varelser best√•r av detta.Downs syndromUppst√•r d√• en person har en extra kromosom nummer 21.DvalaVissa djur "sover" med s√§nkt kroppstemperatur och med l√•g puls och andningstakt d√∂r att klara vintern.EkologiL√§ran om hur organismerna p√•verkar varandra och om deras samspel med milj√∂n.EkosystemEtt begr√§nsat omr√•de med alla sina organismer och deras livsmilj√∂. Det kan t.ex. vara en skog, en sj√∂ eller en stubbe.EksemEn inflammation i huden som inte √§r smittsam.EndorfinerHormoner som lindrar sm√§rta och ger en k√§nsla av lycka. Har kallats "kroppens eget morfin". √Ėkar vid bl.a. motion och f√∂r√§lskelse.EnzymerP√•skyndar kemiska reaktioner i levande varelse utan att f√∂rbrukas.Essentiella aminosyrorAminosyror som inte kroppen kan bilda och som d√§rf√∂r m√•ste finnas i f√∂dan.EtologiL√§ran om djurs beteenden.EvolutionOrganismernas utveckling och f√∂r√§ndring fr√•n generation till generation.FanerogamerFr√∂v√§xter. V√§xter som har st√•ndare och pistiller.Fasett√∂gon√Ėgon som best√•r av m√•nga del√∂gon hos t.ex. insekter.FossilF√∂rstenade l√§mningar fr√•n v√§xter och djur.Fossilt br√§nsleOmvandlat och br√§nnbart material fr√•n v√§xter eller djur som levde f√∂r l√§nge sedan. Kol, olja och naturgas √§r exempel.F√∂rnaD√∂da rester av v√§xter och djur som ligger √∂verst p√• marken.F√∂rsurningS√§nkning av pH i mark och vatten p√• grund av avgaser fr√•n fossila br√§nslen eller andra utsl√§pp.GallaEn v√§tska som bildas i levern, samlas upp i gallbl√•san och t√∂ms ut i tolvfingertarmen. Inneh√•ller bl.a. "avfalls√§mnen" fr√•n levern.GenbankEn samling med nedfrusna fr√∂n eller spermier fr√•n organismer vars gener vi vill bevara.Genetik√Ąrftlighetsl√§ra. Handlar om hur egenskaper √§rvs och hur gener fungerar.GenteknikTeknik f√∂r att unders√∂ka gener och f√∂r att kunna flytta dem mellan organismer.GMOGenmodifierad organism (modifierad = f√∂r√§ndrad). En organism som inneh√•ller hybrid-DNA.Gula fl√§ckenEn liten del av √∂gats n√§thinna d√§r sinnescellerna sitter t√§tast.GulsotGallf√§rg√§mnen blandas med blodet p√• grund av att levern inte fungerar normalt. Detta ger huden och √∂gonvitorna gul f√§rg. De vanligaste formerna kallas hepatit och orsakas av virus.GyttjaD√∂da v√§xtdelar och plankton som samlas p√• sj√∂ns botten. H√§rstammar fr√•n sj√∂ns egna organismer, till skillnad fr√•n dy som transporteras till sj√∂n.HCGEtt hormon som hindrar mens och √§gglossningar under en graviditet.HemoglobinEtt r√∂tt √§mne som inneh√•ller j√§rn och binder till sig syre. Finns i r√∂da blodkroppar.HermafroditEtt djur som √§r b√•de hona och hane samtidigt. Daggmaskar √§r ett exempel.HeterosexuellK√§nslom√§ssigt och sexuellt intresserad av personer som tillh√∂r det motsatta k√∂net.HeterozygotEn individ som har tv√• olika anlag f√∂r en egenskap. Det √§r t.ex. en kanin som har √§rvt anlag f√∂r svart p√§ls fr√•n den ena f√∂r√§ldern och anlag f√∂r vit p√§ls fr√•n den andra.Hj√§rnbalkenF√∂rbindelsen mellan storhj√§rnans h√∂gra och v√§nstra halva.Hj√§rtinfarktSkadlig syrebrist i hj√§rtmuskeln p√• grund av en blodpropp i hj√§rtats kransk√§rl.HomosexuellK√§nslom√§ssigt och sexuellt intresserad av personer som tillh√∂r det egna k√∂net.HomozygotEn individ som har tv√• lika anlag f√∂r en egenskap. Det √§r t.ex. en kanin som har √§rvt anlag f√∂r svart p√§ls fr√•n b√•da sina f√∂r√§ldrar.HormonSignal√§mne som sprids med blodet f√∂r att p√•verka en eller flera delar av kroppen.HumusD√∂da delar av v√§xter eller djur som har brutits ner s√• pass mycket att man inte l√§ngre k√§nner igen delarna. Finns under f√∂rnan i marken.HybridEn korsning mellan tv√• arter.Hybrid-DNABildas d√• en liten m√§ngd DNA √∂verf√∂rs fr√•n en sorts organism till en annan.HypofysEn hormonk√∂rtel som sitter under hj√§rnan. Den p√•verkar bl.a. hur mycket hormoner andra k√∂rtlar i kroppen bildar.ImmunitetUppst√•r d√• vita blodkroppar kan bilda antikroppar mot ett smitt√§mne s√• pass snabbt att detta inte hinner orsaka sjukdomInkubationstidTiden fr√•n att man blir smittad tills sjukdomen bryter ut.InseminationKonstgjord √∂verf√∂ring av sperma.Jungfruf√∂dselF√∂r√∂kning utan befruktning. Bland annat bladl√∂ss kan f√∂da ungar utan befruktning.J√§mnvarmKroppstemperatur som inte p√•verkas av omgivningen. Ex f√•glar och d√§ggdjurKapill√§rerDe tunna blodk√§rlen som finns mellan art√§rer och vener.KejsarsnittEtt barn opereras fram genom mammans bukv√§gg i st√§llet f√∂r att f√∂das p√• vanligt s√§tt.Klimakteriet√Ėverg√•ngs√•ldern d√• kvinnans √§gglossningar upph√∂r.KloningDet bildas flera individer med likadana gener.KlorofyllGr√∂nt f√§rg√§mne som g√∂r att v√§xter kan anv√§nda ljusenergi.KloroplastKallas √§ven klorofyllkorn. Fotosyntesen sker h√§r.Kransk√§rlBlodk√§rl som f√∂rser hj√§rtmuskeln med n√§ring och syre.KromosomInnan en cell delar sig packas varje DNA-molekyl ihop till en s√•n h√§r. M√§nniskan har 46 st i en kroppscell.KryptogamerSporv√§xter. Alger, mossor och ormbunksv√§xter √§r exempel.K√§rlkrampUppst√•r d√• muskler f√•r syrebrist p√• grund av att blodk√§rl har blivit tr√•nga av √•derf√∂rkalkning. Det √§r extra allvarligt om det drabbar hj√§rtat.K√∂nsbundet arv√Ąrftliga egenskaper som f√∂rs vidare av X-kromosomerna.LeukemiBlodcancer. De vita blodkropparna f√∂r√§ndras och f√∂r√∂kar sig okontrollerat i benm√§rgen och blodet.Ligament"Ledband"Lilla kretsloppetBlodfl√∂det fr√•n hj√§rtat till lungorna och tillbaka till hj√§rtat.LymfaV√§tskan i lymfk√§rlen. Det √§r v√§tska som har samlats upp fr√•n utrymmet mellan cellerna i kroppen. Renas i lymfknutor innan den f√∂rs √∂ver till blodomloppet.MagsaftV√§tska som bildas i magen och som inneh√•ller saltsyra och ett enzym (pepsin) som bryter ner protein.Malign tum√∂rEn elakartad tum√∂r, d.v.s. cancer.MetastaserDottertum√∂rer. Bildas av cancerceller som sprider sig med blodet.MikroorganismerBakterier och andra sm√• organismer som man beh√∂ver mikroskop f√∂r att uppt√§cka.MitokondrierCellernas "kraftverk". De sk√∂ter cellandningen.Mj√§lteEtt organ som sitter under mellang√§rdet p√• v√§nster sida av kroppen. Renar lymfa ungef√§r som lymfknutor och den lagrar blod.ModerkakaH√§r √§r mammans och fostrets blodk√§rl s√• n√§ra varandra att n√§ring och syre kan f√∂ras √∂ver.Mor√§nEn jordart som bildades d√• inlandsisen smulade s√∂nder berg. Det blev en blandning av stora och sm√• partiklar, allt fr√•n block och sten till sand och lera.Motoriska nerverLeder impulser fr√•n centrala nervsystemet till musklerna.MutationEn pl√∂tslig f√∂r√§ndring i arvsmassan, d.v.s. i n√•gon del av cellens DNA.MycelEtt n√§tverk av svamptr√•dar (hyfer).MykorrizaKallas √§ven svamprot. Bildas n√§r svamptr√•dar f√∂renas med v√§xtr√∂tter.Naturligt urvalDe organismer som √§r b√§st anpassade till milj√∂n f√•r flest ungar och deras f√∂rdelaktiga gener lever vidare.NedbrytareLever p√• d√∂da delar fr√•n v√§xter eller djur. Kallas √§ven Saprofyt.N√§ringskedjaEn "kedja" av organismer som √§ter varandra.N√§ringspyramidVisar hur mycket organismer som beh√∂vs f√∂r att n√§sta led i en n√§ringskedja ska kunna √∂verleva.N√§ringsv√§vI ett ekosystem v√§vs m√•nga olika n√§ringskedjor ihop till en n√§ringsv√§v.OrganismEn levande varelse.ParasitEn organism som tar sin n√§ring fr√•n andra levande varelser.Parasympatiska nervsystemetEn del av det autonoma nervsystemet. Det √§r aktivt d√• kroppen √§r i vila.PedofilEn person som sexuellt utnyttjar barn eller minder√•riga.PepsinEnzym som bryter ner protein.PlanktonOrganismer som sv√§var fritt i vattnet i sj√∂ar och hav.PollineringPistiller tar emot pollen fr√•n st√•ndare. Det √§r oftast insekter eller vinden som f√∂r √∂ver pollenkornen.PopulationAlla individer som tillh√∂r samma art och som finns inom ett best√§mt omr√•de.ProstataBl√•shalsk√∂rtel. Finns vid urinr√∂rets √∂vre del hos m√§n och bildar v√§tska som ing√•r i sperman.PubertetDen tid d√• flickor och pojkar blir k√∂nsmogna.PuppaEtt stadium mellan larv och vuxen hos insekter med fullst√§ndig f√∂rvandling.ReduktionsdelningCelldelning som g√∂r att k√∂nsceller f√•r h√§lften s√• m√•nga kromosomer som vanliga celler har.ReflexEtt beteende som inte p√•verkas av viljan. Det utf√∂rs som ett automatiskt svar p√• en h√§ndelse.Sensoriska nerverNerver som leder impulser fr√•n sinnesorganen till det centrala nervsystemet.SerumBlodv√§tskan som √•terst√•r om man tar bort blodkropparna samt de proteiner som deltar n√§r blodet levrar sig.Sk√∂ldk√∂rtelSitter p√• halsen under struphuvudet. Bildar hormoner som p√•verkar √§mnesoms√§ttningen.Sl√§kteBest√•r av arter som liknar varandra.SniffningEtt s√§tt att berusa sig genom att andas in √•ngor av l√∂sningsmedel och andra farliga √§mnen.SporAlger, mossor, ormbunksv√§xter och svampar f√∂r√∂kar sig med dessa mycket sm√• partiklar.StamcellEn cell som inte √§r specialiserad. Den kan dela sig och bilda olika sorters celler.StetoskopAnv√§nds n√§r man lyssnar p√• hj√§rtat.Stora kretsloppetBlodfl√∂det fr√•n hj√§rtat till alla kroppens delar och tillbaka till hj√§rtat.StrokeBlodpropp eller bl√∂dning i hj√§rnan.StrumaF√∂rstorad sk√∂ldk√∂rtel. Det bildas ofta f√∂r mycket eller f√∂r lite sk√∂ldk√∂rtelhormon. Detta p√•verkar √§mnesoms√§ttningen.SymbiosSamliv som inneb√§r att olika organismer har nytta av varandra.Sympatiska nervsystemetEn del av det autonoma nervsystemet. Det √§r aktivt vid t.ex. kamp och flykt.S√§nkaInfektioner p√•verkar r√∂da blodkroppar s√• att dessa kan klumpa ihop sig. D√§rmed sjunker de snabbare mot botten i ett blodprov som f√∂rvaras i ett glasr√∂r. Hur snabbt de sjunker kan visa om kroppen har en infektion.Tolerans√∂kningInneb√§r att det beh√∂vs st√∂rre och st√∂rre doser av en drog eller en medicin f√∂r att den ska ge en viss effekt.ToppkonsumentEn organism som kommer sist i en n√§ringskedja.TransvestitEn person som byter k√∂nsroll genom att t.ex. anv√§nda det motsatta k√∂nets kl√§der.TungmetallMetall som v√§ger mer √§n 5 g/cm3, t.ex. bly och kvicksilver som √§r milj√∂gifter.En liten eller f√∂rsvagad m√§ngd smitt√§mne som sprutas in i kroppen f√∂r att aktivera immunf√∂rsvaret. Kan g√∂ra oss immuna mot sjukdomar.VattenblomningAlger eller bl√•gr√∂na bakterier f√∂r√∂kar sig v√§ldigt mycket i en sj√∂ eller i havet.VenBlodk√§rl som leder blod mot hj√§rta.VirusEn ytterst liten partikel som best√•r av arvsanlag och en kapsel av protein.VitaminerOrganiska √§mnen som beh√∂vs i sm√• m√§ngder, men som √§nd√• √§r n√∂dv√§ndiga f√∂r att vi ska vara friska.V√§vnadBest√•r av celler som √§r lika varandra och har samma uppgift.V√§xelvarmKroppstemperaturen f√∂ljer omgivningens temperatur.V√§xthuseffektI atmosf√§ren finns gaser, t.ex. koldioxid och metan. som hindrar v√§rmen fr√•n att str√•la ut fr√•n jordklotet., vilket leder till h√∂jd temperatur.Yttre befruktningSpermier och √§ggceller tr√§ffs utanf√∂r honans kropp. Sker hos flertalet fiskar och groddjur.√Öderf√∂rkalkningFett och kalk fastnar p√• insidan av blodk√§rlens v√§ggar. Kallas √§ven √•derf√∂rfettning.√Ąmnesoms√§ttningAlla kemiska reaktioner som sker i en organism. Vid vissa reaktioner bryts √§mnen ner till mindre delar och vid andra byggs nya √§mnen upp.√Ėverg√∂dningMark och vatten f√•r f√∂r mycket n√§rsalter (g√∂dnings√§mnen). G√∂dsel inneh√•ller n√§ringsrika √§mnen som inneh√•ller t.e.x. kv√§ve och fosfor. √Ąven utsl√§pp av t.ex. tv√§ttmedel bidrar.AminosyraByggstenarna i proteiner. Det finns 20 olika.DruvsockerEn enkel sockerart som bildas i v√§xternas fotosyntes. Bygger upp st√§rkelse och cellulosa. Kallas ocks√• glukos.Enkla sockerarterByggstenarna i alla kolhydrater. Exempel √§r glukos och fruktos.FettEn grupp av energirika organiska √§mnen som kemiskt sett √§r estrar av glycerol och fettsyror.Flerom√§ttat fettEtt fett som inneh√•ller fettsyror med flera dubbelbindningar i kolv√§tekedjorna.FotosyntesDen process d√§r koldioxid och vatten bildar druvsocker (glukos) och syre med hj√§lp av solenergi.FreonerKolv√§ten med halogener, fr√§mst klor och fluor. Bryter ned ozon-skiktet.KolhydraterSamlingsnamn f√∂r √§mnen som √§r uppbyggda av enkla sockerarter. Exempel √§r socker, st√§rkelse och cellulosa.OzonEn form av syre med formeln O3. Finns h√∂gt uppe i atmosf√§ren och skyddar jorden mot UV-str√•lning fr√•n solen. Markn√§ra ozon kommer bl.a. fr√•n bilar och kopieringsmaskiner.ProteinEn grupp av √§mnen som √§r uppbyggda av aminosyror. Viktiga best√•ndsdelar i allt levande. Fungerar som tex enzymer, hormoner, byggnadsmaterial...Surt regnRegn som blivit surt av utsl√§pp av bl.a. svaveloxider och kv√§veoxider.Carl von Linn√©Namngav v√§xter och djurCharles DarwinEvolutionens faderAlexander Flemminguppt√§ckte penicillinEdward Jenneruppt√§ckte vaccinet

Flickr Creative Commons Images

Some images used in this set are licensed under the Creative Commons through Flickr.com.
Click to see the original works with their full license.