Hinduism, etik och moral

5.0 (5 reviews)
Ordet hinduisms betydelse
Click the card to flip 👆
1 / 60
Terms in this set (60)
Ordet hinduisms betydelse
Den religion som hinduerna har
Sanatana Dharma
Den eviga lÀran. Det namn som indierna sjÀlva gett sin religion.
Sanskrit
Indiens gamla skriftsprÄk. AnvÀnds idag bara i religiösa sammanhang.
Indo-arierna
Ett folk som Är 1500 före vÄr tiderÀkning invaderade omrÄdet som idag Àr Indien. Delade upp folket i ett kastsystem. Deras religion blandades med gamla folkreligioner och det Àr det som idag Àr hinduismen
Synen pÄ döden
Den döde ska kremeras (brÀnnas pÄ likbÄl) inom ett dygn. kremeringen anses underlÀtta atmans övergÄng till nÀsta liv. Askan ska helst strös ut i Gangesfloden eller annat vattendrag. Den döde tvÀttas ren, klÀs i enkla vita klÀder och man lÀgger blommor och rökelse pÄ kroppen
Polyteism
Tro pÄ mÄnga gudar. Hinduismen kan beskrivas som en sÄdan religion dÄ det finns flera tusen olika gudar.
Monoteism
Tron pÄ en gud. Hinduismen kan beskrivas som en sÄdan religion dÄ man kan se Brahma som den skapande guden och att alla andra gudar Àr en del av hans personlighet.
Brahman
VÀrldssjÀlen som finns överallt. Den finns i varje levande varelse
Atman
Den levande sjĂ€len. Är samtidigt en del av Brahman.
Samsara
Återfödelsens eviga kretslopp. Att sjĂ€len vandrar till en annan vandrar till en annan kropp/ting nĂ€r kroppen dött.
ReinkarnationÅterfödelseMokshaNĂ€r man blir fri frĂ„n Ă„terfödelsen och bryter denna för att sjĂ€len Ă„tergĂ„r helt till Brahman(vĂ€rldssjĂ€len) och slĂ€cks ut. Att uppnĂ„ detta anses mycket svĂ„rt.VĂ€gar mot mĂ„let(Moksha)Det finns olika vĂ€gar för att uppnĂ„ mĂ„let att slippa samsara(Ă„terfödelsens kretslopp). Dessa Ă€r kĂ€rlekens-, handlingens- och kunskapens vĂ€g.KĂ€rlekens vĂ€gDen vanligaste vĂ€gen som hinduer försöker följa. Genom att be och tĂ€nka kĂ€rleksfullt sĂ„ skapar man trygghet och glĂ€dje i samhĂ€llet och har möjlighet att uppnĂ„ Moksha.Handlingens vĂ€gAtt noggrant försöka göra sina plikter och goda gĂ€rningar. Till handlingens vĂ€g ingĂ„r ocksĂ„ att till exempel resa till heliga platser som Varanasi.VaranasiHelig stad inom hinduismen. MĂ„nga hinduer tror att om man dör i denna stad sĂ„ slipper man Ă„terfödelsens kretslopp.Cyklisk livssynAtt man tror att nĂ€r man dör sĂ„ Ă„terföds manLinjĂ€r livssynAtt man tĂ€nker att man föds, lever och sedan dör. Efter döden sĂ„ kommer man antingen till himlen/paradiset eller helvetet. Kristendom och islam Ă€r exempel pĂ„ religioner med en linjĂ€r livssyn.Kunskapens vĂ€gAtt man genom att meditera och studera heliga skrifter försöka förstĂ„ sambandet mellan atman och brahman. Detta krĂ€ver noggrannhet och koncentrerade studier och yoga. Anses vara mycket svĂ„rt och fĂ„ som kan klara att följa denna vĂ€g.Veda-böckernaDe Ă€ldsta heliga hinduiska skrifterna. Skrevs för ca 3500-4000 Ă„r sedan. InnehĂ„ller hinduismen Ă€ldsta tankar och mycket sĂ„nger till gudarnas Ă€ra och om offer till gudarna.UpanishadernaBetyder "hemlig undervisning som man fĂ„r nĂ€r man sitter nĂ€ra lĂ€raren". Är den av de heliga skrifterna dĂ€r man gĂ„r igenom mycket av det som idag rĂ€knas som hinduismen centrala tankegĂ„ngar som: Brahman, Atman, Samsara och reinkarnation.BhagavadgitaDen mest lĂ€sta och populĂ€ra av de heliga skrifterna inom hinduismen. Den handlar om krigaren Arjun och hur han fĂ„r hjĂ€lp av guden ..BrahmaSkaparguden. Han rĂ€knas som universums skapare och vĂ€rlden. Efter att han skapade vĂ€rlden drog sig Brahma tillbaka och ingriper inte lĂ€ngre i vĂ€rlden. Han Ă€r en passiv gud. Ibland avbildas med fyra olika ansikten dĂ„ han ser och vet allt. Eftersom han Ă€r passiv sĂ„ tillbes han sĂ€llan.VishnuBevararen och upprĂ€tthĂ„llaren. Hans roll som gud Ă€r att se till att det rĂ„der balans och ordning i vĂ€rlden. Vishnu Ă€r mycket populĂ€r och tillbes mycket. Han tar ibland mĂ€nsklig form(avatar) och ingriper i vĂ€rlden för att skydda denna.AvatarDe hinduiska gudarna kan ta mĂ€nsklig(eller form av ett djur) och kliva ner pĂ„ jorden och delta och ingripa i vĂ€rlden.ShivaFörstöraren och Ă„terskaparen. Han Ă€r en gud som stĂ„r för bĂ„de kaos och förstörelse men ocksĂ„ Ă„terskapande och fruktsamhet. MĂ„nga hinduer tror att han kommer förstöra vĂ€rlden och sedan skapa en ny tidsĂ„lder för mĂ€nskligheten. Är gift med gudinnan ParvatiParvatiKan ocksĂ„ upptrĂ€da som Kali(en fruktad gudinna som anfaller fienden) eller Durga(stridsgudinna). Är gift med Shiva och den som ser till att Shiva inte bara sitter still i meditation utan faktiskt ingriper i vĂ€rlden.Ganesha"undanröjaren av hinder". Son till Shiva och Parvati.Hur gudarna kan stiga ner till jorden:Hinduiska gudar kan stiga ner och visa sig pĂ„ jorden antingen som avatarer men de finns ocksĂ„ i de statyer/gudabilder som finns i hinduiska tempelHandlingarnas religionFör en hindu Ă€r det viktigaste att delta och göra heliga handlingar och ritualer och att leva ett liv sĂ„ att man fĂ„r god karma.KarmaInom hinduismen sĂ„ menar man att en mĂ€nniskas handlingar(att man följt sina religiösa plikter och gjort goda handlingar) kommer att avgöra om du har god eller dĂ„lig karma. God karma ger ett bĂ€ttre nĂ€sta liv nĂ€r du Ă„terföds, tvĂ€rtom ifall du dör med dĂ„lig karma.Heliga tempelDetta Ă€r hinduismens heliga byggnader. Hinduer menar att gudarna bor i de statyer/gudabilder som finns i dessa byggnader. PĂ„ det viktigaste altaret stĂ„r en bild pĂ„ den gud som templet Ă€r byggt för att hedra.Bön i ett tempelGudabilder/statyer Ă€r placerade sĂ„ att den troende kan vandra runt den. Innan man gör detta sĂ„ ringer man i en klocka för att uppmĂ€rksamma guden. Ofta överlĂ€mnas ocksĂ„ blommor och/eller frukt och rökelse till guden.PujaDen andakt/gudstjĂ€nst som sker i hinduiska hem. Detta görs en eller tvĂ„ gĂ„nger om dagen och det Ă€r den Ă€ldsta kvinnan i hemmet som leder andakten. Statyn/gudabilden tvĂ€ttas och offrar lite frukt.VrataDet rituella badet. Detta inleds med att man fastar under ett dygn sedan sĂ„ tar man ett rituellt bad. Genom att göra detta sĂ„ skyddar man sin familj frĂ„n sjukdom och olyckor. Görs frĂ€mst av kvinnor.TrimurthiDen hinduiska treenigheten. Brahma(skaparen), Vishnu(bevararen) och Shiva(förstöraren)Allt livs helighetInom hinduismen anses allt liv heligt, innehĂ„ller en del av vĂ€rldssjĂ€len. DĂ€rför Ă€r de flesta hinduer vegetarianer.Heliga djurInom hinduismen anses allt liv vara heligt. Allra heligast anses kon vara dĂ„ den ger mĂ€nniskan sĂ„ mycket i form av föda.DiwaliViktigaste högtiden för hinduer Firas under Oktober/November. RĂ€knas som det hinduiska nyĂ„ret och firar/symboliserar det goda besegrar det onda. Ljuset besegrar mörkret.Holi-festenFiras till Krishnas Ă€ra. PĂ„ festen gĂ„r hinduerna ut pĂ„ gatorna, ofta utsmyckade i glada fĂ€rger, och kastar fĂ€rg pĂ„ varandra. Detta firande symboliserar lycka.KastsystemetEtt sĂ€tt att dela in mĂ€nniskor i olika samhĂ€llsklasser/socialgrupper. Detta system pĂ„börjades nĂ€r indo-arierna erövrade Indien och de delade upp folket i fyra olika kast och en grupp som blev kastlösa. GrĂ€nserna mellan kasten Ă€r skarp och folk umgĂ„s och gifter sig sĂ€llan mellan kasten. MĂ€nniskor föds och lever i samma kast, gĂ„r ej att lĂ€mna under sin livstid.De olika kastenBrahminer(styrande), Kshatriyas(Stridande), NĂ€rande(Vaishyas), TjĂ€nande(Shudas). Utanför kastsystemet de oberörbara(daliter)BrahminerDet högsta kastet. Brahminer betyder de styrande. Ofta prĂ€sterKshatriyasDet nĂ€st högsta kastet. Detta kast Ă€r de stridande. Soldater och de som höll ordning pĂ„ samhĂ€lletVaishyasDet tredje högsta kastet. Detta kast Ă€r de nĂ€rande. Bönder och hantverkareShudasDet lĂ€gsta kastet. Det kastet Ă€r det tjĂ€nande. TjĂ€nstearbetareÅr 1947DĂ„ förbjöds diskriminering utifrĂ„n kasttillhörighet.Kastsystemets fortlevnadMĂ„nga i Indien anser att det Ă€r gudarna som skapat kastsystemet och dĂ„ kan inte mĂ€nniskor avskaffa detta. Idag har kastsystemets funktion och betydelse minskat i vissa delar av Indien men framförallt pĂ„ landsbygden lever det ofta kvar och man umgĂ„s och lever endast med de som tillhör sitt eget kast.De oberörbaraDen grupp som inte fick vara en del av det indiska kastsystemet. Det motsvarar ca 20% av den indiska befolkningen och Ă€r de som Ă€r fattigast och har det svĂ„rast i samhĂ€llet. Genom historien har de varit diskriminerade och endast kunnat fĂ„ de sĂ€msta och smutsigaste jobben. Kallar sig sjĂ€lva idag för daliter och mĂ„nga har konverterat till andra religioner pga diskriminering.K.R NaranyanDen första indiska president som tillhört gruppen daliter.Mahatma Gandhi"den store anden". En indisk hindu som blev en symbol för fredligt motstĂ„nd och sin kamp mot kastsystemet, för daliterna, Indiens sjĂ€lvstĂ€ndighet frĂ„n S-B och för kvinnors kamp i Indien. Han blev kĂ€nd för sitt sĂ€tt att protestera genom att anvĂ€nda en indisk religiös princip om ickevĂ„ld och passivt motstĂ„nd, ahimsa.AhimsaPrincipen om icke-vĂ„ldKvinnors roll och vĂ€rde inom hinduismens IndienIndiska kvinnor, sĂ€rskilt dalitiska kvinnor, har haft och har det svĂ„rt i Indien dĂ„ mĂ„nga betraktar kvinnor som mindre vĂ€rda.HemgiftEn avgift till makens familj som betalas nĂ€r en flicka gifts bort i ett arrangerat Ă€ktenskap. Detta betalas ofta i Indien och Ă€r dyrt vilket lett till att mĂ„nga indier vĂ€ljer att abortera flickfoster.PliktetikEnligt denna etiska modell sĂ„ Ă€r handlingar goda om de inte bryter mot regler eller plikter. Ofta kan plikter krocka dĂ„ man har en plikt mot tex sina kompisar och att det kanske finns lagar som sĂ€ger att du ska göra en annan sak.KonsekvensetikEnligt denna etiska modell sĂ„ tĂ€nker man pĂ„ vilken eller vilka konsekvenser en handling har för att avgöra om handlingen Ă€r god. FĂ„r handlingen goda konsekvenser Ă€r den god Ă€ven om den tex bryter mot en lag. Även inom konsekvensetiken kan en handling ses som bĂ„de rĂ€tt och orĂ€tt dĂ„ den kan fĂ„ olika konsekvenser för tex individ vs. grupp.Etiskt dilemmaEtt svĂ„rlöst problem dĂ€r man kan bĂ„de argumentera och resonera om vad som Ă€r rĂ€tt och fel. Finns inget sjĂ€lvklart svar.SinnelagsetikEnligt denna etiska modell sĂ„ bedöms en handling vara rĂ€tt eller fel, god eller ond utifrĂ„n vad avsikten/ens intentioner med handlingen var. TĂ€nkte man gott sĂ„ var den god Ă€ven om inte resultatet blev sĂ„Göra en björntjĂ€nstNĂ€r nĂ„gon har en god avsikt(agerar sinnelagsetiskt) men handlingens konsekvenser blir fel.ÄndamĂ„len helgar medlenEnligt sinnelagsetiken kan man vara tvungen att göra nĂ„got som bryter mot regler, fĂ„r vissa dĂ„liga konsekvenser dĂ„ man anser att det goda i det man gör kommer uppvĂ€ga det som kan bli dĂ„ligt.